2020-10-26

En strimma ljus i oktobermörkret


En härlig helg är över och jag är så nöjd och glad över att ha fått träffa LH, mitt äldsta barnbarn som i dagarna fyller 12 år! Det gör extra gott i farmorshjärtat.

Vi hann med att gå på biomatiné (Nelly Rapp), äta kräftor och räkor, prata och spela några omgångar Spite & Malice. Och så sjöng och hurrade vi för födelsedagsbarnet, förstås! Nattlinnet och jackan är presenter. De gula vantarna kom i paket från syster S. Snart blir det ännu mer firande. 

Sommartiden är slut och det är dags att sätta undan utemöblerna. Det hjälptes Joy och Maken åt med. Nu dröjer det innan de kan plockas fram igen.


Huvva så svart och mörkt det är nu. Men det är bara att se framåt mot ljusare tider, det kommer ju en vår så småningom. 


2020-10-23

Observationer i grannskapet


Min vän Ve har återvänt efter några veckor i hemlandet. Vi tog en promenad runt området där vi bor för att ventilera lite av vad vi upplevt under tiden vi inte setts. Har man ögon och öron med sig, så hinner man registrera mycket under tiden man går där och resonerar. 

Vi blev avbrutna av en trumvirvel. Minsann satt det inte en liten hackspett högt uppe i en elstolpe och slog några ljudliga morsesignaler. Två vackra katter hälsade på oss i herrgårdsallén, den ena spanade nog efter sork. 

Änderna träffade jag på när jag varit på vårdcentralen i början av veckan. Och björnen fick en kram i onsdags, ja inte av mig förstås. Den förekom i en mystisk film, Inland, som vi såg på eftermiddagsbio med våra vänner noggrant utspridda i salongen.

Imorgon är det dags för syster S:s vernissage i Göteborg. Ateljé Hörnan gjorde reklam för det på Facebook igår:


Själv vågar jag inte ge mig iväg med tåget, men jag önskar henne lycka till. 


2020-10-19

Hälsning från Rethymnon

 

Idag har jag fått en tand utdragen i Kumla och före det var jag på vårdcentralen i Laxå för att kolla blodtrycket. Den unge tandläkaren var verkligen omtänksam och trevlig och distriktsköterskan var också rar och hjälpsam. Men nu sitter jag här med en bullig kind och känner mig hungrig. Får inte äta än på ett tag. 

För att trösta mig och inte tänka på mat, drar jag mig till minnes en annan utflykt, den familjen gjorde för drygt 29 år sedan till Kreta. Vi hyrde en lägenhet på hotell Galeros, mitt i den lilla staden Rethymnon.


När vi inte åkte på utflykter till Samariaravinen eller Knossos, badade eller gick på restaurang, satt vi på balkongen och njöt av en svalkande drink. Från balkongen studerade jag med intresse den lilla ouzo-baren tvärs över gatan. 

I en dagbok noterade jag:

Herrar i grå finbyxor och vita kortärmade skjortor samlas i baren med en liten kopp turkiskt kaffe eller ett högt, smalt glas med anisdoftande ouzo framför sig. Det här är männens värld. En trygg värld med kompisar. En värld där man har sin identitet.

Samma gubbar samlas varje kväll och drar en spader eller spelar ett parti bräde. Timme efter timme sitter man där och snackar högljutt, kamratligt. Utan inblandning av kvinnor, förutom den välsvarvade servitrisen som på raska fötter springer mellan borden och passar upp.

Undrar om baren finns kvar? I så fall, är det fortfarande en samlingsplats för ett gubbgäng? Har servitrisen fått åderbråck och artros vid det här laget?

I fredags fick vi en stor dos av ompa bompa, ölkorv och lederhosen här i vår lilla by. SPF bjöd på coronaanpassad oktoberfest. Om man kisade lite med ögonen kunde man gott tro, att man befann sig i München.


Ja, man får roa sig så gott det går på hemmaplan!

2020-10-15

Baktankar

 

Bilden ovan är tagen för 45 år sedan i vårt första gemensamma kök. Bunken och vispen lever fortfarande! De användes förmodligen när jag skulle baka hastbullar till min svärmors oväntade besök. Då anlitade jag ett recept ur Damernas Världs ABC för nybörjare. Där stod det 2,5 dl bakpulver. Det var knappt att det räckte, men om jag bankade ordentligt på botten av burken, så kanske ... Resultatet blev bleka, platta bullar som smakade vedervärdigt! De förpassades till sopnedkastet direkt. Det fick bli Mariekex till kaffet.

En vecka senare kom rättelsen: Tidningen bad så mycket om ursäkt. Det skulle naturligtvis ha varit 2,5 tsk istället. Men det var så dags då! Lura en nybörjare på det sättet!!

Igår morse stod jag upp extra tidigt. Här skulle bakas inför morgondagens oktobercafé för daglediga. Jag har lovat stå för det hembakade och hade bara förmiddagen på mig. Efter lunch väntade två möten (bokcirkeln och diakonigruppen).
Här är det laddat för septembers eftermiddagscafé. Berit är beredd att servera.

Jag tog fram ingredienserna till en beprövad och utsökt långpannekaka. Det ska vara många ägg och mycket smör. Och skjuts in i ugnen. Kakan skulle vara inne en kvart och på den kvarten hann jag uträtta annat.

Men innan kvarten hade gått, kände jag en oroväckande doft. Det luktade vidbränt! Jag rusade in i köket och såg till min förskräckelse att kakan kolade på ena sidan och bubblade över på andra sidan. Deg hade också droppat ner på botten på ugnen.

Jag hade helt enkelt satt in plåten snett. Skyller på mitt högra öga som inte kan se raka linjer, nåja.

Efter storrengöring av ugnen och diskbänken gjorde jag ett nytt tappert försök. Men nu fick Maken hjälpa mig att måtta in plåten. Och den kakan blev bra. 

Det har varit frost på marken nu, några morgnar i sträck. Träden släpper sina blad och står snart kala. Vinrankan på söderväggen har ännu kvar de flesta av sina blad. Här en vy jag fick när jag putsade fönster på övervåningen här om dagen:


Än är det svart utanför fönstret. Snart ska jag sätta på kaffet och hämta in tidningen. Och sedan ska jag baka en sorts kaka till inför eftermiddagens café. Wish me luck!

2020-10-12

Jag tar bladet från munnen


En helt vanlig hösthelg har förrunnit utan större åthävor. Det har blivit en kortare promenad, lite trädgårdspyssel och inomhusaktiviteter. Jag hann också med att putsa sovrumsfönstren innan regnet, så då kunde jag se den dubbla regnbågen ordentligt. Vi firade slutet på Makens dietvecka med kronärtskockor, rostade smörgåsar med avocadoröra, egen nypotatis och rödvin.

En fundering: Varifrån kommer alla lustiga uttryck i svenskan ifrån? Det måste förbrylla alla de som kämpar med att lära sig språket. Jag minns en arbetskamrat från Holland, som drog på munnen åt Små grytor har också öron. Jag hade inte tidigare tänkt på hur det låter, egentligen. Men vi har:

  • Få betalt för gammal ost
  • Svinhugg går igen
  • Liten tuva stjälper ofta stort lass
  • Lägga rabarber på
  • Ta bladet från munnen
  • Sticka under stol
  • Tunna tunnor skramlar mest
  • Topp tunnor rasande
  • Han har en skruv lös
  • Smida medan järnet är varmt

Listan kan göras mycket längre. Jag kan nog säga att jag tagit bladet från munnen i helgen, kronärtskockans delikata blad. 

A pro på blad:

Foto av pussel jag lagt på datorn och sparat.
Glad måndag på er!
Maggan


2020-10-06

Hösten är kommen

God morgon!

Vi ville fånga dagen igår. Väderlekspresentatören hade manat till utevistelse, eftersom kommande dagar ska bli regniga och blåsiga.

Så jag lämnade diskbänken och tog på mig skorna. Som vanligt åkte vi lite på måfå, svängde av 205:an vid Rockebro källa och tog en vacker, vindlande väg förbi sjöar och gårdar. Vid en liten badplats vid Vinnasjön stannade vi och insöp friden och lugnet. En fisk slog i vattnet annars var det knäpptyst. Längre fram var vägen blockerad av två stora, gula grävskopor i full färd med att gräva för fiber åt landsbygden. De gav plats åt oss efter några nafs lerjord. De behövde nog inte göra så många avbrott i jobbet. Vägen var tämligen glest trafikerad.


I A-sund gjorde vi dagens inköp. Just nu tänker vi särskilt på vad vi stoppar i oss inför Makens besvärliga undersökning på lasarettet på torsdag. Jag hänger solidariskt med på menyn, men när han sa: - Vi får inte äta något alls efter onsdag lunch! protesterade jag. - Vi och vi! Jag kommer att äta både kvällsmat, frukost och lunch innan undersökningen.

Eftermiddagen ägnade jag mig åt närområdet. Vår trädgård behöver höststädas. Än blommar det och än kan man plocka månadssmultron i landet. Det har någon annan också upptäckt. En tugga här och där är tagen av de bär som kan nås från jorden om man sträcker på sig (om man är mördarsnigel).


Just idag är det pappa Olles födelsedag. Du skulle ha blivit 105 år idag, älskade pappa.

Höstliga hälsningar
Eder förtrogna