God morgon!
För flera månader sedan, när februari var som kallast och gråast, damp det ner en inbjudan i brevlådan. Det skulle bli ett utomhusbröllop i syrenernas tid. Min systerdotter hade hittat den rätte och paret ville fira sitt bröllop omgivna av släkt och vänner.
Åh, vad jag gladde mig. Men en vecka innan vigseln så pratade metrologerna om ett omfattande lågtryck med regn, kalla ishavsvindar och till och med snö. Vojne, vojne! Hur skulle det gå med utomhusbröllopet?
Sönerna och jag tog tåget till Hufvudstaden, där bröllopet skulle stånda. Med på tåget var även syster S och kusin O från Bästkusten. Vi skulle bo på Långholmen, pojkarna i Cell 1 och syrran och jag i Cell 131. Och jag som har cellskräck!
Just över Stockholm strålade försommarsolen som på beställning. Långholmen är numer en oas i storstadsvimlet och denna gång blommade syrener och kastanjer i mängder. Koltrasten sjöng och överröstade helikopterljudet. Det var final i IshockeyVM och Elitloppet på Solvalla i helgen.
Vigsel och bröllopsfest hölls i och vid den vackra lilla herrgården Karlhäll. Prästen i röd stola vigde paret, brudens pappa och bästis sjöng och spelade och tre små brudnäbbar i likadana klänningar tog hand om blommor och ringar.
Sedan blev det mingel och middag och tal och sång och bröllopstårta. Absolut ingenting fattades för ett lyckat bröllop. Vi tre systrar, brudens mor och mostrar, bidrog med det vi kunde bäst: Brudens mor sjöng duett med brudens far, Moster S gav ett porträtt som hon målat av paret och jag Moster Gagga höll ett litet tal.
Bruden var så vacker. På bilden ovan hinner hon få en liten pratstund med Moster S.
Toastmaster Irre fångade paret på denna bild just några minuter innan de blev äkta makar.
Ja, nog är det mycket att smälta efter en sådan här upplevelse!
tycker Moster Maggan eller som Bruden som liten baby på mammas arm ropade till mig: Gagga! Ho ho!