2009-12-31

Joy to the world!

För 35 år sedan, en och en halv timme före tolvslaget, föddes Joy! Han föddes på sin farmor Isabelles 60 årsdag och hon tyckte att han var den allra bästa present man kunde få.

Joy var ett riktigt energiknippe när han var liten. Han var alltid glad och full med upptåg, ungefär som hans dotter Isabelle är idag.
Joy blev med tiden en reslig man, 2 m lång. Han är omtänksam och ansvarstagande och jag, hans mamma, är omåttligt stolt över honom.
Grattis och lycka till på Ditt nya år!

2009-12-30

Min svåger - en trubadur

Nu har vi fest i Bloggborgen. Min svåger, Kurt-Ola Lindgren, har tagit fram gitarren och bjuder oss på Dan Andersson. Ljudet i datorn blir skrälligt och det beror enbart på min lilla kameras begränsningar. I verkligheten låter det härligt.

Ett fruset ögonblick

Vilken strålande vacker dag vi har. Jag tog ledigt från jobbet och det gjorde jag rätt i. Det är ju nästan brottsligt att inte gå ut och njuta av vädret en dag som denna.
De här bilderna tog jag vid vårt sommarparadis, Revelbadet. Furorna sträckte sig mot den blå himlen och det ångade om stammarna. Minus 17 grader stod det på termometern när vi åkte iväg.
Långt därute sitter det en vinterfiskare och prövar sin lycka. Somliga fångar fiskar, andra fångar ögonblick.
Mot kvällningen kommer min lillaste lillasyster och hennes man och de två italienska bröderna Leo och Angelo (av rasen Lagotto Romangolo). Då får Katten hålla sig på rummet, jag tror inte att hon är så begeistrad i italienska herrar.

Nej, nu ska jag städa vidare! Hasta la vista!

2009-12-27

Ibland får man pussla!

Varje jul lägger Maken och jag ett pussel, i år blev det Panda-pusslet Svenska Vilda Djur på 500 bitar. Vi började på juldagens eftermiddag och blev klara igår till lunch. Jag förmanar Maken varje år att inte gå upp och lägga några pusselbitar när han vaknar på natten. Det gjorde han nämligen till min stora bestörtning ett år. Det låg färdigt på morgonen, inte alls roligt. I år var det jag som var uppe och "tjuvlade" några pusselbitar. Jag blev väckt av Katten tidigt på morgonen, och kunde inte låta bli att fundera över lodjur och rävar.

I vanliga fall har jag inte tålamod att lägga pussel, men när det blir av under några lata, lediga dagar, då tycker jag att det är så roligt. Man övar upp sitt sinne för form, färg och detaljer och är totalt fokuserad. Det är lite som meditation. Jag kan minnas tillbaka med välbehag pussel jag varit med om att lägga, såsom den medeltida tyska staden som syster S, kusin E och jag la för några år sedan, eller det jättestora pusslet med motiv från en park i Paris på sekelskiftet.
Idag har vi haft besök av Lilla Hjärtat och hennes pappa. I den stora röda julgranskulan såg hon en "Bebi"! Vi har jagat runt, klättrat och spelat synt, så nu när hon och sönerna återvänt till staden, så är Farmor lite trött men glad.

Imorgon är det åter arbetsdag. Julen är över för denna gång.

En julros till en julros!

Grattis på födelsedagen, Miss Jones!

2009-12-25

Nu sjunga Guds änglar i himmelens höjd!

Det är tyst och lugnt i huset. Hyacinterna och kaffet doftar. Ute faller julesnön, det är milt, någon minusgrad. Imorse var jag tidigt uppe, redan vid fem, eftersom jag skulle sjunga i kören på julottan. Det visade sig att jag även skulle vara kyrkvärd och jag fick läsa den vackra gammaltestamentliga texten.

Igår, på julaftonen, var vi tillsammans nio personer och en katt hos Joy och Ani. Ja, katten Ramses räknar sig som person, han också. Han hälsar nådigt på oss när vi kommer och vill vara i centrum. Ovan är det Isabelles moster som hanterar Ramses. Han kan bli väldigt, väldigt lång.
Här blir han omklappad av Joy och Pe.
Men när Isabelle vaknar, då får han en mer undanskymd plats, för då är det hon som får alla applåder. Igår var hon på ett strålande humör och charmade oss alla.
Här är hon i färd med att öppna den första julklappen, som kom från pappa Joys mostrar.
På kvällen var vi tillbaka i vårt lilla hus i "den lilla galliska byn". Mina julklappar bestod av filmer, böcker, änglar och ett presentkort på kläder. Härligt!
Här är änglarna, som jag fått av kära kompisen C. Jag sjunger den sång som jag fått lära mig av mormor och mamma och som jag varje julaftonsmorgon väcker familjen med: Nu sjunga Guds änglar i himmelens höjd!

2009-12-23

Dan före dopparedan

Det blå gryningsljuset letar sig in genom fönstret. Där innanför står jag och stryker, fortfarande i min röda morgonrock.

Dagen blev vacker. Vi gjorde några ärenden "på byn", sonen klippte sig, jag och Maken handlade de sista julklapparna och kompletterade innehållet i kylskåpet. Sedan åt vi lunch på vägkrogen. Jag hade vunnit rabattkuponger till restaurangen under höstens modevisning. - Dom fick du betala dyrt för, tyckte Maken och menade att jag troligen smittats med svininfluensan vid det tillfället.
När vi åkte hemåt var naturen så vacker att Maken och jag beslöt oss för att ta en liten fotosejour medan sonen Pe satte på kaffet.

Ikväll har vi rustat för julen. Jag har trillat köttbullar och ungsstekt revbensspjäll. Maken har griljerat skinkan och Pe har klätt granen. Och så har vi alla tre slagit in paket inom lykta dörrar.

Det är mycket som är härligt med julen. Allra härligast är alla goda tankar som flyger kors och tvärs i form av julkort, mail och telefonsamtal. Och många tankar går även till dem som inte finns med oss längre. Julen knyter ihop dåtid med nutid, nära med långt borta.

En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År önskar jag dig som läser det här!

2009-12-19

Säg det med toner

Farfar tog fram synten och Lilla Hjärtat spelade av hjärtans lust. Hon avkrävde applåder efter varje stycke och publiken (jag, Farmor) klappade entusiastiskt. Månne det sätta några spår? Kommer vi att säga: - Ja, hon spelade ju redan vid ett års ålder! Inte undra på att hon kommit så långt.

Ikväll har vi haft lite försmak av julen. Vi började med glögg och sedan samlades vi kring middagsbordet: sönerna, svärdottern, Maken och jag. Det blev ingen julmat utan Makens goda spättafiléer med räkor och härlig sås.

Min vän, PO66, ringde och vi planerade in ett besök i Körsbärsdalen i början av april och sedan en tur till Venedig. Så skönt att tänka sig att det kommer att bli vår igen!

Imorgon blir det besök hos god vän och julkonsert i Landskyrkan. Ytterligare ett smultron att trä upp på livets strå!

2009-12-17

Julbrödet är klart! Julen kan komma!

Det går lite trögt med bloggandet nu. Men det är väl så ibland. Jag har däremot åstadkommit årets julbröd, något som mina söner inte vill vara utan. Jag bloggade receptet förra året, här är det. Maken och jag provade det, ljummet med Bregott och Edamer, igår kväll. Det var lika gott som vanligt.

Ikväll bakade jag Banankaka, något jag aldrig gjort förut. Det här receptet använde jag:
Banankaka

150 gr smör
3 1/2 dl strösocker
2 ägg
2 bananer
1/2 tsk salt
4 1/2 dl vetemjöl
1 tsk bikarbonat
1 tsk bakpulver
2 msk kakao
1 1/4 dl fil
2 tsk vaniljsocker
1 påse hackade hasselnötter
1 dl kokos
smör + kokos till formen

Gör så här:
1) Värm ugnen till 175 grader. Smöra en stor kakform och stö den med kokosflingor. Rör smör och socker vitt, rör ned äggen ett i sänder. Mosa bananerna och rör ner dem.
2) Blanda de torra ingredienserna utom kokosen. Vänd ner detta, varvat med fil, i smeten.
3) Slå smeten i formen , strö kokosen över och grädda i nedre delen av ugnen i cirka 1 timme. Låt svalna i formen.
Bon apétit!

2009-12-13

Politiker fick lång näsa

Luciamorgon! Tre ljus brinner i adventsstaken och änglaröster tonar fram från TVs utsändning från Växjö. Jag sippar på kaffet och skriver julkort. Maken löser korsordet i dagens NA.

För mig blev det här det tredje Luciatåget i år. I fredags kom en skolklass och lussade för oss på jobbet och i fredagskväll på julfesten i idrottshallen överraskade ledningsgruppen med ett framträdande. Platschefen var Lucia och skred allvarligt fram i halmgul peruk. Det var inte lika stämningsfullt.

Igår hade vi skrattfest på gamla teatern i Örebro. Det var den sista föreställningen av Cyrano de Bergerac, utförd à Comedia del arte. Skådespelarna var i sitt esse och improviserade å det vildaste och använde oss i publiken som motspelare. Ett par kom några minuter för sent men fick inte smita in obemärkta. De hälsades välkomna och för deras skull spelades inledningen upp igen, med snabbspolning. Föreställning fortsatte och fortsatte. Cyrano sa att detta var pjäsen där publiken aldrig fick gå hem. Vi drog över någon timme och Maken var tvungen att gå och hämta bilen. Annars skulle den bli inlåst i parkeringshuset. Naturligtvis fick han förtrytsamma kommentarer från scenen!

Politikerna i Örebro fick sina fiskar varma. Stora nedskärningar hotar ensemblen och skådespelarna undrade om vi hade några lediga jobb åt dem. I publiken satt även pensionerade politikern Axel Gisslén, men han tog nog inte åt sig av gisslet. Denna gång.

Idag får vi finfrämmande. Det kan kanske bli ett Luciatåg till!

2009-12-09

Dagar i advent

Våra vänner, V och E, har nu farit tillbaka hem till sig. Det blev ett kärt återseende, inte bara för oss utan för många vänner och bekanta i byn. På julcaféet uppträdde V med härliga, ryska julsånger och avslutade med "Vilken underbar värld" tillsammans med vår klarinettspelande musikdirektör.
Här sjunger barnkören, utantill (!), juliga sånger och lilla Christina, snart tre år, ville stötta flickorna. Hon tittade noga hur de andra stod och försökte stå likadant.
Det har blivit middagar, både hemma och borta. Igår var det jullunch med avdelningen i Hasselfors. Åh, så gott. Det fanns lax i alla dess former och godast var nog den enbärsgravade som var så mör som smör. Idag hade jag matlådan fylld med assyrisk mat som V lagat åt oss. Tur att jag har stretchjeans! Eller kanske inte?
Igår var vi på julkonsert med vackra Sissel. Vi var väl en 700 personer*, kan jag tänka, som bänkade oss i Conventum. Tyvärr är det svårt att se allt som händer på scenen eftersom alla sitter i samma nivå. Det var tur att man hade två jätteskärmar bredvid scenen. Förutom Sissel och Odd, så var the Real Group och Orsa Spelmän med. Krister Henriksson var julvärd och så var scenen fylld av musiker av alla sorter. Vi bjöds på vackra sånger som Koppången och O helga natt varvat med svängiga polskor, norska visor och jazziga slagdängor. Jag tyckte nog det var roligast när vi fick sjunga med. Att höra 700 personer sjunga Nu tändas tusen juleljus, alla verserna, är mäktigt.
Det händer så mycket trevligt nu i december. Det är tid att träffa familj och vänner. Jag hinner inte med så mycket julpyssel, men det bryr jag mig inte så mycket om. Det viktigaste är att hinna med varandra. Levande ljus, kaffe och pepparkakor och människor man tycker om - det är adventsstämning för mig.
*) Uppdatering: Det var visst närmare 2000 i publiken!!

2009-12-05

Jubileum

Idag fyller Maggans blogg ett år. För precis ett år sedan skrev jag det första inlägget på blogspot, sedan jag tröttnat på krångel i min gamla blogg.

Det är väl inte alltid att jag är så inspirerad att skriva, men på det stora hela så är det här med bloggandet en mycket lustfylld sysselsättning för mig. Det är också roligt att få kommentarer och känna nätverket av nya och gamla vänner som håller kontakten på det här sättet. Några av mina vänner har egna bloggar och några "bloggar" personligen via mail. När vi hörs över telefonen eller i verkliga livet och jag börjar berätta något, så säger den andra: - Jag veeeet! Det har du skrivit i bloggen!

Ibland känns det som jag skulle kunna drunkna i blogghavet. Det finns så otroligt många intressanta bloggare, men jag är försiktig och håller mig på min flotte och undersöker bara den närmaste omgivningen.

Får jag tipsa igen om min fransyska väninna vid foten av Pyrenéerna. Hon har nu kommit igång med rapporterna från Körsbärsdalen.

Imorgon kommer våra vänner V och E som äntligen fått uppehållstillstånd efter åtta års kamp. V ska uppträda på vårt julcafé imorgon kväll. Hon var en turnerande sångerska och folkdansare en gång i tiden och det ska bli roligt att få se henne på scenen igen. Sedan ska vi fira hemma hos oss i dagarna två.

Så idag ska det fejas och lagas mat. Nu doftar kaffet från nedervåningen, så jag säger: På gjensyn!

2009-12-02

Vägen västerut

Plötsligt drogs det grådassiga draperiet bort och världen låg skimrande vacker framför mina ögon igen. Igår morse på väg till jobbet tappade jag nästan hakan när jag såg den enorma, apelsingula månen hänga alldeles ovanför trädtopparna.

Idag, på vår resa genom Västra Götaland, glittrade och gnistrade träden vita mot en ljusblå himmel. Det var andlöst vackert. Och var det inte en koltrast som sjöng i skymningen i toppen på björken vid entrén till Liseberg? Eller var den konstgjord liksom snön inne i parken?
Vi gjorde naturligtvis en fikapaus på Nordpolen, det hör till traditionen. Idag blev det saffransbröd till kaffet och théet.
Företaget vi besökte har sina lokaler nära vattnet i det gamla München-bryggeriets tegelbyggnader.
Lunchen intogs på det här kända stället. Det blev fisk, förstås.
Efter vårt möte besökte vi Lisebergs Julmarknad. Jag var där för första gången en vinter och visst var det vackert med alla ljus. Tyckte lite synd om rentjuren som stod tjudrad i en för honom så annorlunda miljö. Jag tror inte att han trivdes i rollen som Rudolf.
Nu är jag hemma igen. En dag i Göteborg då och då räcker så gott för min del.