You give me fiber...

Snart kommer jag att rusa fram i cyberrymden. Några av dagens rallare har dragit fram fiber till huset. En kväll när jag kom hem från jobbet såg det ut som en jättemullvad hade tagit sig fram mot husgaveln. Elektrikern har också varit här och gjort sitt, så nu är det bara en mackapär från Telia vi väntar på innan vi kan gasa.

Vad har annars hänt i veckan?

Jo, gentlemännen på bilderna här bredvid har firats på ortens bowlinghall, som är samlingspunkten för många. Herrarna är nämligen nyblivna pensionärer. Visst blir väl pensionärerna bara yngre och yngre för vart år?

Här är det Elvis-tolkaren och gamängen som fått en present i sin hand. På bilden ovan sitter min kollega P-Å, som efter över fyrtio år på företaget nu får ägna sig åt sina hobbies.

En kväll var vi bjudna på middag till det lilla huset i Tiveden. När vi kom farandes i mörkret lyste det så inbjudande från alla fönster och marschaller fladdrade på trappen. Vi fick god mat, gott att dricka och välgörande samtal av två som tycker att vår trakt är rena paradiset.

Arbetslivet i veckan har varit stressigt med förhandlingar, diskussioner, dead-lines, strul med programvaror... Plötsligt började jag blöda näsblod, kanske ett tecken på att jag börjar känna mig lite sliten.

En dödsannons och andra händelser har fått mig att ödmjukt tänka på Evert Taubes Så länge skutan kan gå. Ta till vara på ditt liv och var glad för att just du kom till världen. Som Gudrun Schyman så riktigt sa igår kväll i programmet Skavlan: Kärleken är det viktigaste av allt! Kärleken till barn, föräldrar, nära. Sedan vill jag lägga till Vänskapen, som är nog så viktig.

Dagen idag:

... blommar mimosan någonstans vid foten av berget.

... ska jag städa och plocka undan.

... ska jag sitta i den blå fåtöljen och läsa.