Igår slog björkarna ut häromkring. På morgonen, när jag gick in genom porten på jobbet, kunde man bara ana en skiftning i trädkronorna. På kvällen när jag gick ut genom porten så var de fullt utslagna. I år verkar det vara mer av allt: Värsta vintern med snö och kyla och så intensiv vår när alla blommor kommer på samma gång. Får man lov att hoppas på en sommar med stort S?
Efter arbetsdagens slut satte jag mig i den lilla gröna och åkte hemåt. Jag åkte i lugn takt och tog "skogssvängen" istället för E20. Plötsligt rusade en katt ut bara några meter framför bilen. Jag stod på bromsen men förstod att det var för sent. Måttade så att den i alla fall inte skulle träffas av hjulen. Hörde en duns, men när jag gick ut och letade runt var katten försvunnen. Maken och jag åkte tillbaka en stund senare och letade igen, i dikena, inne i skogen, men vi hittade inget. Jag hoppas verkligen att den klarade sig med blotta förskräckelsen. Det var riktigt otäckt!
Jag lugnade nerverna genom att vi åkte ner till Sockenstugan vid Bodarnesjön, där en gång ett munkkloster låg. Fast det var egentligen ett konvent, d v s ett öppet hus där munkarna kunde komma och gå som de ville och dit gäster var välkomna. Munkarna tog hand om sjuka där och vägfarare kunde vila ut på platsen efter en strapatsrik resa genom Tiveden.
Sköt om er och ha en god och fin påskhelg! Jag återkommer nog om någon dag eller så!
Hoppas den lilla katten klarade sig o förstår din känsla. Du gjorde vad du kunde!
SvaraRaderaÄlskar Bodarnesjön o sockenstugas med ruinen o den vackra kyrkgården, min plats för tankar när det blir mycket!
Kram i påsk!
Det är det värsta som kan hända när man kör på något djur och sen inte hittar det.
SvaraRaderaJag tror att katten klarade sig bra. Du vet de har ju sju liv sägs det.
De är så sega sååå.
Du eller ni har gjort allt ni kan och det är det viktigaste...Glöm detta nu och ha en härlig påsk istället Kramizzzz på er båda ifrån oss här i lilla Dingle