Dans kring majstången, men inget nattsudd

Vi hann hem precis för att kunna fira en svensk midsommar. Våra ungdomar kom åkandes och hade med sig en hembakad jordgubbsbudapest, som smakade "väldigt smaskens" enligt Lilla Hjärtat och enligt mig också. Men först klarade vi av att hoppa som små grodor och som mormors lilla kråka. När vi fyrade av "raketen" öppnade sig ett blått hål i skyn ovanför våra huvuden.

Farfar (Maken) spelade med sina spelkompisar till dansen. Dagen till ära var han iförd sin rallarhatt inköpt i Jukkasjärvi på en semesterresa för länge sedan.

Det blev inget nattsudd för egen del om man inte räknar de timmar jag satt uppe för att ryggen värkte, förstås. Ja, jag vet! Jag är ju gammal nu och förväntas inte nattsudda.

PS: fotot på midsommarblomstren har jag lånat från nätet.