Usch, den där Dagmar var inte trevlig. Hon har busat med oss i två nätter nu, skakat taket, vält soptunnor, knäckt träd... Jag kände mig liten där jag låg under täcket och trodde att vindskivorna skulle flyga iväg. Maken flyttade bilen till ett säkrare ställe och surrade vindspelet.
Nu har det mojnat och solen tittar fram lite försiktigt.
Dagmar var inte snäll. Soptunnan blåste ut på gatan, tallriset i amplarna for all världens väg. Men inga träd föll, tack och lov!
SvaraRadera