 |
| Här sitter min härliga väninna Miss Jones, som helst inte vill vara med på bild. Hon förgyllde gårdagskvällen för Maken och mig. |
Jag visste ju vad som väntade idag. Har burit detta som en tung sten inom mig ett tag, fick inte röja något, hålla masken när omgivningen drog upp planer. Vi i de tre fackförbundens förhandlingskommittéer har jobbat hårt för att mildra smällen, men det är klart att det känns ordentligt när 170 personer ska sägas upp och en fabrik ska flyttas.
Det är en ofattbar skadegörelse de nya amerikanska ägarna utsätter oss för. En ultramodern fabrik och kompetenta och lojala människor, som har älskat sitt företag som sin andra familj, ska bort.
För min egen del, så ska den lilla avdelning jag jobbar på "outsourcas", som det heter idag. En konsultfirma ska sköta det vi gör idag, mycket billigare och effektivare. Vår kunskap och kompetens ska föras över på några månader och sedan ska vi vara väck.
För mig har ESAB varit så viktigt. Jag har lärt känna fantastiska människor inom företaget, både hemma och utomlands. Jag har lärt mig massor och fått utvecklas. Jag kommer alltid att vara tacksam för det ESAB som har varit.
Ofattbart, bedrövligt och sorgligt. Esabs hjärta och själ finns inte mer. Jag lider med dig och alla andra vänner och fd kollegor som berörs. Men jag ser framemot att få läsa dina bok/böcker så småningom! Stor kram
SvaraRaderaFörstår att det varit en tung dag efter en tung tid, att se sitt företag och dess medarbetare förstöras och skadas av nya ägare måste kännas i det närmaste outhärdligt!
SvaraRaderaDet är verkligen så förskräckligt. Allt ert kunnande som bara skingras som agnar för vinden hur ska det kunna ersättas på några månader?
SvaraRaderaMan oroas ju för hela företaget när hårdhänta kvastar sopar.
Så sorgligt för alla berörda.
Usch, vad tråkigt, men dom kommer att få ångra sig!!! Hoppas att allt ordnar sig till det bästa ändå!
SvaraRaderaKram Lillasyster L