PO66 och jag tog en promenad efter frukosten på altanen. Vi gick längs bergssidan med en fin utsikt över dalen. Stigen ledde in i skogen och fram till en djup ravin, där ett vattenfall kastade sig ut högt från berget och bildade dammar och forsar längre ner. Vi fortsatte förbi fruktträdsodlingar och bikupor och kom ner till villakvarter med prunkande trädgårdar.
Det var gott om tid att bila ner till flygplatsen, så vi tog inte motorvägen utan en mindre väg med mycket trafik och mycket att titta på.
Efter en kopp kaffe sa vi hej då till varandra för denna gång. PO66 återvände till sin försommar och jag flög upp till den kalla Nord. Det var så dålig sikt att planet först inte kunde gå ned utan piloten rusade motorerna och drog upp planet i sista stund. Sedan fick vi snirkla omkring och försöka hitta ett bättre utgångsläge för landningen.
Bilresan hem var inte bättre den. I början hällregn och mörker och i slutet tätt snöfall och oplogat snömodd. Jag har ett dåligt mörkerseende och satt på helspänn, med svetten lackande på ryggen. Och har man redan råkat ut för sladdar i snömodd i år med krock som följd, så är man inte så kaxig.
Men hem kom jag. Tack och lov.
 |
| Dagens utsikt - grannpojken skottar |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar