Onsdag den 10 april - Höga berg och djupa dalar

Att vakna till fågelsång är inte så illa. Efter en frukost på den lilla uteplatsen som vätter mot morgonsolen bar det av i den röda minibilen. Den tog oss över berg och ner i dalar och över slätter med vin- och fruktodlingar. Undan för undan blev bergen allt högre och dalen allt trängre.

Bilden på klostret, andra bilden från vänster, har jag tagit från nätet.

Vi stannade inte förrän vi kom till "häxstaden" Villefranche sur Conflent med sin ringmur och vallgrav. Varför vet jag inte, men staden förknippas med häxor ungefär som Blåkulla, och därför finns de sådana till salu. Jag köpte med mig en liten söt gumma att ta fram till nästa påsk.

I staden finns också en restaurang med två stjärnor i Michelinguiden, Auberge Saint Paul. Det var som att sitta i en kyrka: högt i tak, mosaikfönster och gudomlig näring. Jag blev bjuden på en fantastisk gourmetmiddag (jag räknade till sju olika små rätter som alla smakade härligt).

När vi ätit i några timmar åkte vi in i en närliggande dalgång och började klättra upp för ett berg vid vars topp det låg ett stort kloster, Saint Martin du Canigou. Vi knäade uppför den smala, branta vägen med många krökar. Två bilar vågade sig upp, men vid varje krök fick de backa för att ta sig runt.

Skam till sägandes: Jag orkade inte hela vägen. Min kondis är alltför usel. Så jag lämnade "walk over".

Iställer åkte vi till en by, Castelnou, som räknas till en av de vackraste byarna i Frankrike. Och jag är böjd att hålla med. Den är mycket vacker.

Ja se, det blev en mycket innehållsrik dag och vi kunde återvända till Körsbärsdalen mätta både till kropp och själ.