Månsken och älvors dans

Dimman svävade över ängarna och månen stod rund och fin över skogen när jag åkte hemåt i försommarnatten. Inte gick det att gå in och lägga sig då. Jag ville njuta mer av det vackra.

Maken var inte sen att haka på. Utrustade med varsin kamera gav vi oss iväg i den trolska natten. Det är inte svårt att förstå att folk trodde sig se älvor dansa över nejden när dimman böljar över vattendrag och ängar.

Vi stannade vid Kråkvattnet. Det var alldeles tyst så när som på en gök som gol långt, långt borta i väster.

Väl hemma igen kunde jag inte låta bli att fota bänken och Smedgården inbäddad i dimslöjor.

PS: Dagen bjöd för övrigt på väninnebesök, lunch med fackliga vapendragare och en vårfest där Trivselorkestern debuterade och Bodarnekören sjöng bl a Gabriellas sång med bravur.