Vad jag läser just nu

Kan man ha en bok som vän? I mitt fall känns det som jag funnit en god och klok vän i boken av Owe Wikström som heter Att älska livet mer än dess mening.

Boken är indelad i korta kapitel, ett kapitel att läsa per veckodag under sju veckor. I slutet på varje kapitel finns tre övningar som man kan göra om man vill: Uppmärksamma, Reflektera, Handla.

Författaren skriver: Varje dag kan du träna dig på att använda sinnena för att öka din observationsförmåga. Och De gamla råden är därför: Läs sakta, låt boken falla i knäet för att låta tankarna vandra. Men framför allt: Vila i tilliten till att tillvarons innersta är en gåva, människan förblir oavslutad: "Du blir aldrig färdig. Och det är som det skall."

Jag börjar varje morgon med att läsa ett kapitel och jag ser fram emot den stunden. Jag känner mig berörd och tröstad, som av en god vän.

Annars läser jag boken Stål av Silvia Avallone just nu, ett stycke italiensk diskbänksrealism. Bra skriven.

Det är skönt att ha visst flyt i läsningen. Under många perioder är det annars som om jag har en inbyggd skärmsläckare i huvudet. Medvetenheten går ner på lågvarv för att till slut slockna helt.