Koskräck och kantarellkorg

En av musikanterna i Tivedspojkarna bor mycket idylliskt på en liten gård omgiven av höga träd och vida ängar. Han har fem ljusbruna kossor som stod så fridfullt och mumsade på en höhög när Maken och jag kom susande för att hämta deras husse. Jag, som ofta får snabba ingivelser, plockade fram kameran och gick ner till hagen för att fota skönheterna. Men så fort jag hivade upp kameran, kastade kossorna en blick över axeln, spärrade upp sina stora koögon i ren och skär skräck. De satte skumpande av till mitten av hagen innan de vågade stanna och se efter vem som inkräktade på deras sköna eftermiddag. Tänk att jag kan vara så skräckinjagande! Lilla jag!

Det var dags för den traditionsenliga allsången i Tivedstorps gamla missionshus. Där sjöngs det läsarsånger av hjärtans lust. Det var mycket gemytligt. Det blev inte sämre av att jag vann en korg full med kantareller på ett nummer på min "åra". Ja, jag har själv märkt att de börjar visa sig längs stigarna, kantarellerna.

Förra året gjorde jag också ett litet blogginlägg från allsången.


Akleja

Rödfibblan och flygfä

Utanför missionshuset växer bland annat Rödfibbla och Akleja, mycket vackert. Vad jag förstod av hustomten är Rödfibblan sällsynt.