För precis en vecka sedan befann jag mig på 2005 meters höjd i franska Pyrenérna. Igår befann jag mig vid Möckelns strand.
Sedan jag kom hem har det varit gråväder tills igår då det sken upp igen. Jag blev så inspirerad att jag vitmålade en etienne (= bokhylla av det sirligare slaget). Det var ett projekt som jag haft i tankarna länge. Och inte nog med det! Jag tvättade vardagsrumsfönstren också och bytte gardiner. Men sedan var det slut på husligheten.
Jag åkte istället och hälsade på Min Lilla Tant. Nu var det länge sedan igen. Vi pratade på som vanligt och hon berättade om sitt innehållsrika liv. Hon kan inte förstå att hon är 96 år gammal. Hon känner sig mer som 50 år. Vi åt bakelser från konditori Promenaden och drack kaffe. Jag hade med mig rosentvålar från Frankrike och hon gav mig så söta porslinsfåglar som hon hade på sin byrå. De ska få stå på den vita etiennen så jag kan se på dem varje dag och tänka på MLT.
Det vankas vackra vårvädersdagar i en lång rad. Jag ska nog gå ut i trädgården idag och tampas med maskrosorna.
Må så gott i solen!
Nej, jag förstår din lilla tant - man är ju samma människa inuti sa alltid mamma som blev 95.
SvaraRaderaMåste vara en väldigt stor förändring att komma hem från Pyrenéerna till stranden vid Möckeln. Det tar väl några dagar innan allt är som vanligt igen.
Kram!
Musikanta: Det gick ganska fort att komma tillbaka till vardagen med jobb på Kupan, styrelsemöten och allt annat som det innebär för mig. Skönt att ha min lilla utflykt till Frankrike och kompisen i färskt minne. Kram!
SvaraRadera