Bus och mys på Andra Advent

Kyrkråttans selfie - Åsa Gruffman

Undrar just vad besökarna från Kumla tänkte efter att ha varit med om en synnerligen livlig Andra Advent i vår gamla, vackra träkyrka?!

Det vällde in folk från alla håll, barn, vuxna, gamla, folk med olika nationaliteter och ursprung. Jag som skulle vara med och servera kaffe och mjuk pepparkaka i kyrkan efteråt, började undra om det skulle räcka det vi hade bakat och bryggt från Hembygdsföreningen.

Simon, vår unge präst i lång hästsvans, tände andra ljuset. Klockorna i tornet satte igång att ringa in. Nu var det dags för vår kvinnokör, som jag kallar Kalle-kören, att stämma upp i Gläns över sjö och strand.

Rätt var det var hördes en genomträngande röst från läktaren. Det var kyrkråttan Charlie, för dagen prydd med nya glasögon, som gav ett smått intellektuellt utseende. Han gick där fräck och busig fram till Simon och ställde sina frågor till barnens och säkert också till de vuxnas förtjusning. - Jag är inte så van vid att prata med råttor, sa Simon, som nästan kom av sig.

Ett gäng femåringar fick Barnens Bibel, fritidspedagogen Irene välkomnades till församlingen, kantorn Kalle spelade Bereden väg för Herran och sjöng med sin torndönsröst, kören sjöng, texter lästes.

När Kalle-kören sjungit Jul, jul var det dags för kyrkkaffet. Och tänk det räckte alldeles precis, trots att vi var så många. Jag tänkte på berättelsen om brödet och fiskarna. Alla minglade och verkade trivas. Det gjorde nog Kumla-borna också.

För mig och Maken blev det ännu mer mingel. Vi var bjudna på Öppet Hus med glögg och pepparkakor. Och det var inte vilket hus som helst som hölls öppet!

Vackra Tyrolervillan i skymningen, tyvärr suddig bild

Det var den fantastiska Tyrolervillan, där Jonny och Kicki bor. Ett riktigt sagohus, hemtrevligt och vackert, som gjort för Adventsmys. Något för Sköna Hem eller Lantliv att göra reportage om.

Här är värdparet! Denna bild blev också suddig, trots att jag druckit av den "snälla" glöggen.

Nu är det måndag och vardag igen. Ett styrelsemöte väntar på eftermiddagen.

Solen kikar in över min axel. Kanske dags för en liten promenix?