Tanterna på Villagatan har bidragit till mycket trevligt i mitt liv. En konsekvens av boken vi gjorde, Britt-Marie och jag, är besöket idag. Idag stod nämligen det här fina paret på tröskeln och det var inte en dag för tidigt. Det var kanske trettio år sedan sist de hälsade på här hemma.
Herr G hade kvar sina väldiga mustascher och glimten i ögat och Fru G var också sig lik. Inte kunde man tro att det gått så många år mellan bilderna till vänster och de till höger, som togs idag.
Och vad har Tanterna på Villagatan med det hela att göra, kanske du undrar. Jo, boken blev presenterad på ett årsmöte för göteborgsseniorerna från "vårt" företag och så fick vi kontakt igen, Herr G och jag.
Det var som om vi sågs igår eller som Herr G så klokt sa: - Gammal vänskap rostar aldrig!
Kul. Många träffs ju efter många år på Facebook också. Vi får väl se.
SvaraRaderaVisst är det roligt att återknyta bra gamla vänskapsband! Jag har hittat flera stycken på facebook som jag träffat efter många år. Värmer gôtt i hjärtat!
SvaraRaderaHans: A pro på Facebook, du som är Sura-kille, minns du Valter Winsth eller Håkan Larsson? Valter var ishockeymålvakt. Jag kände killarna i min barndom och nu har jag fått lite kontakt med Valter via Facebook.
SvaraRaderaBloggblad: Många rackar ner på Facebook, men jag tycker att det goda överväger just genom att man kan hålla lite kontakt och återknyta vänskapsband.
SvaraRadera