Jo då, nu står hon där och niger och säger att nu är det vår!

Efter några dagars regnande sken det upp. Maken och jag var inte sena med att ge oss ut på safari. Så fort vi stannade bilen vid vårt vårställe nr 1, Trystorps Ekängar, trumpetade tranor i högan sky. Blåsipporna höll hov och även vitsipporna var på gång.

En citronfjäril dansade fram mellan stammarna och en ekorre skuttade snattrande fram högt ovanför våra huvudet. Han var väl på jakt efter ekollon, kan tänka. Vi försökte få honom på kornet och jag tror att Maken lyckades.Medan vi drack vårt medhavda kaffe höll trastar och andra fåglar konsert. Härligt!

Nästa gång vi återvänder till Trystorps Ekängar är det kanske i sällskap med släktens nyförvärv som väntas levereras om några dagar. Ett som är tämligen säkert är att den lilla tösabiten kommer att få uppleva många blåsippspromenader i pappans favoritskog.

Hemvägen idag gick längs en liten byväg som pekade mot Systeräng.

A pro på syster: Min syster S skickade en bok till mig igår:

Det är en annan Maggan som skrivit den: Maggan Hägglund tillsammans med Doris Dahlin. Boken har en underrubrik: En överlevnadsbok för sensitivt begåvade. Man tackar! Det ska bli intressant att ta del av råden. "Drunkna inte i dina känslor - lär dig simma istället!"