Gamla godingar

Den fina lilla staden Sala gonade sig i sommarsolen. Där på järnvägscaféet strålade vi samman, vi fyra barndomskamrater. Två av oss kom resandes per tåg och vi andra färdades per bil. Så roligt att återses, även om det inte gått tjugofem år sedan vi sågs senast.

Det blev förstås en massa prat att ta igen och sedan strosade vi omkring på gatorna och i den vackra stadsparken. Lunchen intogs på Mat och Prats (passande namn!!) härliga innergård, mycket gott och trevligt.

Än mer fridfullt var det hos S som bor i ett gult hus på landet. Huset är omgivet av böljande sädesfält och en fantastisk parkliknande trädgård. I hagen går hästar på bete och igår morse fick de sällskap av en liten räv. Fåglarna sjöng och till och med göken hördes ropa från dungen.

Som avslutning for vi till Sätra Brunn och var med om sommarens första musik- och pubkväll. Där var det drag! The Ryders från Västerås spelade gamla godingar från 50- och 60-talet. Riktigt festligt!

S och jag mindes sommardagar för länge, länge sedan, när vi jobbade som servitriser på Kaffestugan. Vi sprang för fullt och serverade gäster kaffe och gott bröd, som vi hämtade hos bagaren tidigt på morgonen. Och ibland hände det att det klirrade i drickskassan.

Om du läser det här, kära S, tack för dessa härliga dagar i min barndoms trakter. Du är bäst!