En gammal och kär tradition

Det har blivit en kär tradition för syrran och mig att mötas i La Stada när hon har sportlov. Vi tar tåget från varsitt håll och så möts vi på perrongen. Ja, en gång strålade vi samman i fina Nora också, där hennes äldste son och hans sambo driver en verksamhet.

Denna gång började vi med att "prata av oss" över en semla och en kopp kaffe på ett café nära Järntorget. Det fanns skyltar över allt med uppmaningar: Inga hundar i möblerna, tack! och på toaletten stränga förmaningar att inte lorta ner handdukarna. Fick mig att tänka på skylten ovan som jag hittade på en toalett i Cotswold i England förra året.

Syrran bor vackert på landet och kunde berätta att hon denna morgon hade bevittnat hurusom två rävhannar slogs på liv och död om en rävhona, bara ett tiotal meter från där hon stod på stallbacken. Det måste vara en ovanlig syn. I La Stada kunde man möjligtvis se änder slåss om en brunspräcklig hona.

Det blev lite shopping också, helt oplanerat. Det viktigaste är ju att träffas, men det är ju inte dumt att göra några fynd också. Jag fyndade två böcker på bokrean: Andra boken om de italienska väninnorna och en dokumentär om Maria Lang. På tygaffären köpte jag gardinkappa och kuddfodral till vardagsrummet och så införskaffade jag en present till någon som fyller år snart.

Idag liksom igår skiner solen över oss närkingar. Och det är fredag och vår fyrtiofyraåriga förlovningsdag. Det ni!