Igår var det vår, skönt och soligt. På min promenad hem från en intervju jag gjort för församlingsbladet njöt jag av solskenet och fågelsången. Högt uppe i en tall satt en bofink och sjöng, högt och gällt. Han flög från tallegren till tallegren alltjämt sjungande. Jag fiskade upp kameran och försökte fånga sångaren med bristfälligt resultat.
När jag gått några meter till hörde jag en hackspett göra några effektiva trumvirvlar i en gammal tall. Jag böjde på nacken och fick syn på den högt upp. Fram med kameran igen och så zoomade jag in gynnaren. Men även här blev det suddigt. Tänk om han kunde sitta still med huvudet och titta in i kameran!!
Det här med fågelfotografering, det är nog inte min grej!!
Idag för 37 år sedan spurtade Maken och jag in till BB dryga sex mil härifrån. Det var halt och bara 2 minuter mellan värkarna. Men vi hann! När Maken kommit tillbaka från parkeringen föddes precis vår andre son, så fin och underbar. Och idag är han själv stolt pappa. Grattis på födelsedagen, Pe!
Jag fick en rolig kommentar på FB angående mina misslyckade fotoförsök : "Själv har jag tagit ett foto på en plats där det just stått en älg. "
SvaraRadera