Vädret var uruselt: snöblandat regn och mörker. Då piggade det upp med en bioeftermiddag tillsammans med Maken, Lillasyster L och K-O. Vi slank in på Filmstaden där det vimlade av skollediga barn som säkert skulle se Tjuren Ferdinand. Vi valde istället att se filmen om Ted, som bjöd på nostalgi och härliga tongångar. Naturligtvis fanns ett stråk av vemod och smärta i filmen också. Och broderskärlek.
Efteråt satte vi oss på den lilla restaurangen Mingla och lät oss väl smaka av deras Tagliatelle.
På hemvägen, precis när Maken låg i ytterfilen för att köra om en långtradare, small vindrutetorkaren av sitt fäste och krokade i den andra vindrutetorkaren. Det blev ett kaotiskt flaxande innan torkarna stängdes av. Sikten blev i det närmaste obefintlig, men Maken lyckades ta av vid första bästa avtagsväg och så småningom stanna där det gick utan att vi blev en trafikfara. Sedan tog vi oss hem med endast en fungerande vindrutetorkare (den framför Maken som tur var). Naturligtvis var det snöblandat regn och blaskiga körbanor, så torkaren fick jobba.
Och inte nog med det. Väl hemma bet Maken av en bit av en framtand, så nu väntar både besök hos tandläkare och bilverkstad.
Men näe, vilken otur. Tur att chauffören redde ut det hela. God fortsättning för nu kan ju allt bara bli bättre.
SvaraRaderaepsilon: Ja, det är tur att Maken var chaufför och fixade det hela. Just nu ligger han i tandläkarstolen för att få tanden provisoriskt lagad.
SvaraRaderaÅh, nej vad otäckt och otur med tanden! Vilken tur att det gick bra iallafall!!
SvaraRaderaKram Lillasyster L Och tack för trevlig samvaro!