Inspirerad som jag är av OS-sändningarna från Pyeongchang låter jag mig intervjuas av en reporter:
- Nå, Maggan, hur känns det idag efter sportlovsdagen i La Stada?
- Jo, jag är mycket nöjd!
- Ta oss igenom dagen!
- Delade tågkupé med små barn som skulle till mormor i Kumla, respektive farfar i Arboga. Mötte min syster på centralen i La Stada och promenerade upp till Husets Café, där Em jobbar. Det blev mumsiga våfflor och trevligt småsnack. Tittade på idrottshistoriska bilder och knatade ut i den gråkalla fredagsförmiddagen. Änderna vinterbadade i Svartån. Wadköping lockade med butiker och fotoutställning om pappalediga herrar.
Släntrade över Sveriges vackraste stadspark, om några månader står magnoliorna i blom, och in till caféet och lunchstället, där vi intog varsin bakad potatis. Skönt att ta halvtidsvila där, hinna dricka vatten och känna dofterna av vintervilande växter i växthusen.
Spurtade sedan till Holmqvists där jag fick en synundersökning av min jämnårige optiker, som jag gått hos sedan 1983. Att vi börjar bli gamla fick jag känna på. När vi skulle prova ut ny styrka till glasögon, såg jag absolut ingenting på tavlan framför mig. Hur stora bokstäverna än var! Har jag blivit ett sådant blindstyre? Men så kom Gunnar på att han glömt ta ur mina linser. Med både linser och glasögon såg jag bara ett töcken.
Jag återupptäckte min favoritklädesaffär och shoppade loss, innan det var dags för Kaffe Latte vid Espresso House. Syrran tog tåget norrut, ett tåg som förresten hette Kata Dalström! Ett SMS hade kommit in att mitt tåg var inställt p g a fordonsskada men att jag kunde ta ett tåg, 1891, en kvart senare för att sedan byta i Hallsberg. Det var bara det att det tåget inte släppte på några passagerare, bara av. En stund senare hörde jag en högtalarröst annonsera om ett nytt tåg i rätt riktning, så jag galopperade längs perrongen och kom med det välmatade tåget. Hamnade med en farfar och två sportlovslediga pojkar som ville spela Uno med honom. I Hallsberg väntade inringde Maken, så vi kunde tillryggalägga sista biten in i mål i en varm bil. Hemma!
Idag firar Maken och jag 45-årig förlovningsdag och jag fick de här vackra rosorna i morse:
Trevlig helg, önskar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar