Igår, på Skärtorsdagens morgon, visste vi inte att vi skulle hamna i Åboholm på kvällen. Men så blev det. Vi läste annonsen i morgontidningen och ringde och bokade. Tiveds Hembygdsförening var arrangör och när vi ringde Ulla, ordföranden, hade hon just hjälpt till vid en kalvning. Hon höll på att torka en stor präktig kalv. Det fanns några enstaka platser kvar, visste Ulla.
Det var Monica Robertson som stod på scenen denna härliga vårkväll. Hon hade med sig enmansorkestern Christer Sandberg och tillsammans bjöd de på mycket ur Alf Robertsons sångskatt. Ibland sjöng vi med. Min bordsgranne kunde vart enda ord i En liten femöres kola. När jag berömde honom i fikapausen berättade han att det var med den sången som han uppvaktade sin blivande fru. Det hade gått bra, för nu hade de varit gifta i tjugoåtta år. Och hon nickade bekräftande.
Björn Palmkvist förärar Monica ett påskris, Ulla Carlsson en almanacka. Bakom Monica Robertson skymtar grannen och roddaren och längst till höger avvaktar musikern Christer Sandberg. |
Mellan sångerna berättade Monica med humor och värme om Alf och om sitt eget. Det blev en fin Skärtorsdagskväll i Tivedsskogen.
Jag var med när hon framförde sitt program på en seniordag i Laxå och det var toppenbra, så jag förstår att ni hade en trevlig kväll. God fortsättning på påsken!
SvaraRaderaJa, Lisan! Monica var verkligen charmig och rolig, så det blev en "mysig" musikstund. Jag missade tillfället när hon kom till Laxå.
SvaraRaderaÖnskar dig också en god fortsättning på påsken!