Sippa, soffa, svan

Det var 8 minusgrader när jag tittade på termometern på morgonen innan jag tassade ut och hämtade Nerikes Allehanda. Talgoxen med den klara rösten satt som vanligt i det närmsta, högsta trädet och sjöng. Vilket underbart läte, eller hur?

Maken och jag hade en ledig dag (!), solen sken och det ryktades om att svanarna börjat rasta vid Tysslingen . Så vi utnyttjade faktumet att vi är fria pensionärer som kan ge sig iväg på äventyr fast det är en vanlig vardag.

Första stoppet blev Trystorps Ekängar för att kolla hur det stod till med sipporna på marken. Jag såg två! En vit och en blå. Det får nog gå några veckor till innan sipporna breder ut sig.

Inne i dungen såg det lite stökigt ut: en massa nerfallna träd och uppbökad mark. Vildsvinen, de huliganerna, hade stökat till.

Vi for vidare till sjön Tysslingen och sällade oss till andra vårspanare. Ettusenetthundrasextiofem sångsvanar betade och ropade på gärdet framför oss. Rätt var det var skrek en kille: Titta där, en ormvråk! Och då vändes alla blickar och kameraobjektiv på den bläckblå skyn istället. När vi suttit en stund där på den varma träbänken i solen och lyssnat på svanesången gick vi in till kaffestugan och beställde varsin köttbullssmörgås.

Innan utflykten var över hade vi köpt oss en bäddsoffa också, något vi tänkt göra länge.

Temperaturen steg under dagen från de 8 minusgraderna till 3 plusgrader.

Snipp, snapp, snut - nu är inlägget slut!