Kosafari och klockklang

Jo då, det blev allt en liten fredagsutflykt innan det började regna. Det finns så mycket intressant och vackert att upptäcka på hemmaplan. Denna gång letade vi oss fram till Nalavibergs ekäng, på norra sidan av det lummiga naturområdet vi besökte, när gullvivorna blommade som bäst.

Jag klättrade över stättan som gick högt över elstängslet för att komma till gravområdet. Här finns cirka 200 gravar från järnåldern, mäktigt! Jag gick omkring där under hassel och ek och insåg rätt snabbt varför området var inhägnat med elstängsel. Här och där låg färska koblaffor och minsann. Där i gläntan såg jag några fän som stirrade nyfiket på mig. Inte för att jag har koskräck, men jag tyckte att det var bättre att fly fältet (grav-). 

Vi pustade ut på Viiby Krog och jag festade loss på stekta strömmingsflundror med potatismos, lingon och skirat smör.

Helgmålsringning! Vilket härligt ord. Hos oss kan vi höra klockan ringa från Skogskyrkogården varje lördag kväll vid sextiden. Denna lördag beslöt jag mig för att sitta på första parkett och lyssna. Oj, vad det dångade! Hade nog behövt hörselskydd. 

Överallt prunkade de präktigaste dahlior i alla färger. Så vackert! 

På söndagen fick vi kärt besök av kompisen A från A-sund. Det blev massor med prat och skratt, äppelkaka till kaffet och naturligtvis ett parti Alfapet. 

Så det blev en fin helg, denna gången också!