Strövtåg i hembygden

 

Alldeles underbara dagar har det varit. Sådana där dagar då man instämmer i Per Myrbergs "Minns i november den ljuva september". Min barndomsvän Su kom på efterlängtat besök, ett besök som jag planerat grundligt sedan länge. 

Men planerna ändrades efter hand: min vän I som också skulle ha kommit blev sjuk, föreställningen på Örebro Teater var fullbokad, väderleksutsikterna lovade regn på fredagen, etc. Så det blev som synes några justeringar, men man är väl flexiiiiibel..😉

På fredagen gjorde Su och jag lilla Närketuren. Vi tittade till Viby, Tångeråsa, Porla. Lite spännande var det när jag "råkade" åka en specialsträcka på Laxå-rallyt, som skulle hållas dagen efter. Måtte det inte komma någon rallybil som provåkte, hoppades vi båda. Vi hade tur. Laxå City fick också besök: Lunch på Dahlins och utställningen i konsthallen om Bror Anders Wikström.

På lördagen sken solen från en klarblå himmel. Då gjorde vi stora Tivedenturen med Maken som chaufför. Vi besökte Kullängsstugan, Dammtorp, Tivedstorp, Vitsand, Sannerud ... Vi var minsann inte ensamma i skogen. Det var fullt med folk som vandrade, paddlade kanot, cyklade, grillade, fikade, åt lunch. När bensinmätaren nästan var i botten, var vi hemma igen. 

Vi skålade i champagne och firade att vi känt varandra i över 70 år, Su och jag. En otrolig siffra, eller hur?

PS: Är det någon som vet vad de rosa blommorna med stor gul pistill heter, de bakom Maken och mig på bilden där vi fikar?

Rosenskära är nog namnet på de vackra blommorna, skriver en läsare till mig. Tack för det!