Mirakel

Den första november - ett märkligt datum! För just det datumet föddes två av våra tre barnbarn. 

Igår kom den här lilla tösen till världen, mjuk och go och alldeles underbar. Här vilar hon ut i pappa Ps famn. 

Fingrar och tår och fjäderlätt hår
en blick så klar som såge du tusentals år.
Det är knappt jag förstår, en tös, hon är vår!
En gåva till oss är du min lilla.
Okänd poet

För fjorton år sedan föddes vårt första barnbarn, också den första november. Den kvällen skulle det hållas en minnesgudstjänst i vår vackra träkyrka för alla de som gått bort under året. Kyrkan var proppfull med folk. Jag var med i kören och var lite nervös för jag skulle inleda stunden med en solovers. Fem minuter innan jag skulle ta ton surrade det till i mobilen. Jag gick snabbt undan bakom orgelläktaren tog samtalet: - Grattis farmor! sa sonen Joy med tjock röst. 

Jag fylldes med glädje. All nervositet var som bortblåst. Nu kunde jag sjunga ut av hela mitt hjärta. Jag tänkte: - Vilket mirakel! Älskade människor lämnar oss och nya föds in i våra liv.

PS: Nu är de hemma igen och LL har fått träffa sin lillasyster!