Vilken dag vi fick, vi fyra "kulturtanter" från Laxå. Medan regnet stod som spön i backen hemmavid, sken solen milt över oss vid Vänerns strand i Kristinehamn. För andra sommaren i rad hade vi åkt till Lusasken för att titta på årets utställning på konstmuseet på Mariebergsområdet. I år handlade det om Marimekko. För ett år sedan var det Katja of Sweden, som var på tapeten.
Men allra först fikade vi på Panncentralen hos madame Bottini, mycket goda bakverk!
Marimekko bildades 1951 i Finland. Namnet betyder Maris klänning, men det var först när Jacqueline Kennedy köpte fem klänningar av företaget, som namnet blev riktigt känt över hela världen.
Nu frossade vi i färger och festliga tryck. Och visst kommer man ihåg mönstren från ungdomens dagar. Jag hade ett par älsklingsgardiner med stora steriliserade gula rosor mot en brun bakgrund i min första lilla etta.
Mer nostalgi blev det i Ölme Diversehandel, där hälften av alla grejer var museiföremål och hälften var sådant man kunde köpa. Så jag fick med mig lite bra-att-ha-saker både från diversehandeln och från museishopen.
Min dator har börjat krångla på sistone. Den stänger av sig själv och vill inte längre hjälpa mig göra collage, som jag tycker är så behändigt. Men den börjar bli till åren, den har hängt med i tretton år, och rymmer en massa bilder och texter. Jag håller tummarna att den håller lite till!
Ha det så gott!
Vilken fin utflykt. Jag tror faktiskt att jag aldrig har varit i Kristinehamn.
SvaraRaderaJag köpte mig en ny fin laptop för ett tag sedan. Men den andra står kvar på skrivbordet.