Fadäs med lyckligt slut

När jag tog den här bilden den där soliga, men lite kylslagna, måndagen hade det precis hänt. Men jag märkte inget då. Det var först några dagar senare när jag stod framför den vänliga damen i Forex-luckan som jag upptäckte till min förskräckelse att mitt körkort inte längre låg kvar i mitt mobilfodral. 

Jag rusade tillbaka till lunchrestaurangen där vi suttit och njutit av bakad potatis med Skagenröra. Där fanns det inte. Jag ringde till USÖ och mammografireceptionen, där jag varit några timmar tidigare. Där fanns det inte. Vi sökte igenom handväskan, bilarna, jackfickorna, alla rummen hemma. Där fanns det inte. På kvällen följde min vän Må med mig till Kupan, där jag jobbat tidigare i veckan. Där fanns det inte.

Men igår kväll ringde det på mobilen, ett okänt nummer. - Har du tappat ett körkort? 

Ett par som just varit och strosat runt bland sipporna i Trystorp hade hittat kortet en bit inne i skogen. Jag kommer ihåg att jag snubblade till i den snåriga dungen men lyckades hålla balansen. Då måste kortet ha flugit ur fodralet. 

Vilken lycka att det finns så snälla och hederliga personer och att de av någon anledning lyckades gå på samma otillgängliga ställe som jag gjort. Jag är så tacksam!