Sorgen och glädjen de vandrar tillsammans...

Vi blev bortskämda med en majmånad med värme och solsken. Nu är vädret "randigt", ömsom hällregn och blåst, ömsom sol och blå himmel. Dessemellan åskar det som omväxling.

Lite "randiga" har allt dagarna varit i veckan som gick.

På väg till Nationaldagsfirandet i Dammtorp for vi igenom ett regnväder. Bilens instrumentpanel visade att det bara var + 7 grader. Brr! Hur skulle det gå med firandet? Skulle Tivedspôjkera kunna spela med stelfrusna fingrar? Skulle högtidstalaren Malin kunna tala utan att hacka tänder? Skulle det komma några firare över huvud taget?

Men än en gång visade Dammtorp upp sig i sol. Molnen skingrade sig, flaggan vajade mot den blå himlen och det blev Dammtörpavär, precis som ordförande Ulla säger att det alltid blir. Vi i den tillströmmande åhörarskaran hurrade, viftade med pappersflaggorna och sjöng Du gamla, du fria. Malin höll sitt tal och Tivedspôjkera spelade. Jordgubbsbakelserna och kaffet smakade precis lika gott som de alltid gör på Nationaldagen i Dammtorp. Mot kvällningen tog myggen över. Då packade vi ihop och for hem.

Dagen därpå präglades av sorg och vemod. Vår fine vän, granne och ortens bäste kock fördes till gravens vila på den vackra Skogskyrkogården. 

Änkan o dottern har gett mig lov att lägga ut denna bild.

Dottern höll ett så fint tal på minnesstunden: "Det är en stor tröst att veta att så många nära delar våra minnen och vår sorg. Pappa var min mentor, min stöttepelare och han visade mig en enorm generositet och kärlek."

Lifeng Wang - älskad make och pappa

Avslutar med bild från Älgarås kvällen den 2 juni. Här sjunger nära hundra personer till spelemännens ackompanjemang Härlig är jorden..

Allt gott!