2024-11-09

Novemberbarn

Hejsan!

Får jag bjuda på en solnedgång så här en gråmulen lördagskväll. Klockan är inte fem ännu, men ändå är det becksvart ute. Bilden ovan tog jag i torsdags eftermiddag, då jag hade ett litet ärende i grannstaden söderöver. 

Jag var tvungen att stanna och fota både på ditvägen och på hemvägen. 

Idag har vi firat våra novemberbarn: Farfar (Maken), Eli och Lilla V. I år fyller de 99 år tillsammans. Jag bjöd på lunch, lasagne och sallad, och Joy stod för en härlig blåbärstårta, både en jättestor och en pytteliten! Maken försjönk genast i boken han fick i present av Pe och Em. Pusslet från Joy o Eli hoppas jag att jag får vara med på. 

Man kan bli lite trött av att fira födelsedagar! Tur att man fått en mjuk och go kanin att gosa med.

Imorgon bitti drar jag iväg på en kortare tripp. Vi hörs när jag är tillbaka! À tout à l´heure!






 

2024-11-07

Möte med vägens hjältinna


 God morgon!

En ny dag gryr. Fast ännu är det becksvart utanför fönstret. Jag har svårare och svårare att vänja mig med mörkret.

Min lillasyster LL och jag hade en fin dag i La Stada härom sistens.

Vi tog tåget från varsitt håll, hon från norr och jag från sydväst, och så sammanstrålade vi på perrongen i La Stada. Fint att ses ibland irl och inte bara höras på telefon om söndagskvällarna.

Vi började, som vi brukar, med fika. Denna gång blev det kaffe och katalan på Hälls Konditori. Sedan strosade vi runt i stadskärnan och tittade in i åtskilliga butiker på vägen. Jag införskaffade bland annat ett par varma kängor till mina problemfötter, fick fin hjälp av expediten. Lunchen intog vi i Örebro Saluhall, där det finns många ställen att välja på. För oss blev det Fisk i Hallen. Doften, sorlet, stämningen kändes kontinentalt.

Vi hann med några ärenden till och en Chai Latte på Espresso House innan det var dags för LL att gå till sitt tåg. Jag satt kvar en stund till och läste i min lånebok innan det var dags för mig att äntra regionaltåget åt andra hållet. 

Min lilla bil stod där jag ställt den på en tvärgata nära stationen. När jag lastat in mina påsar och började köra gick det så trögt och lät så högt. Jag anade oråd och stannade i en parkeringsficka. -Du har punktering på vänster framdäck! hojtade en kille som gick förbi på trottoaren på andra sidan gatan.

Med hjälp av våra fina grannar kom jag hem (Maken var och spelade med sitt gäng) och kunde ringa Vägassistansen.
Den här tjejen kom farandes med sin bärgningsbil och konstaterade att jag fått en "spik" i däcket. - Det kan jag hjälpa dig med, sa hon och fixade så att bilen blev i körbart skick igen. Och nu på morgonen ska den besiktigas! 
Boven i dramat

Det har varit några häftiga himlar under veckan som gått, både solnedgångar och soluppgångar. Även jag passade på att fota när himlen var så där extra röd.

Nej, nu är det dags att ta tag i den nya dagen. Bilbesiktning och färd till Karlskoga väntar.

Ha det!


2024-11-02

Sorgen och glädje de vandra tillsammans

Sorgen och glädjen de vandra tillsammans. Medgång och motgång här jämt följas åt.

Den gamla psalmversen stämmer precis. 

I veckan som gick var det dags igen att ta adjö av en vän som vandrat färdigt här på jorden. Det är vemodigt och vackert på samma gång. 

Idag är det Alla Helgons Dag, en dag då vi tänder ljus för och tänker på de kära som gått före oss.

Kyrkogårdarna är fulla av människor som kommer för att lägga kransar och tända ljus på gravarna. Till vår vackra Skogskyrkogård kom Q och hennes dotter för att tända ljus på makens/pappans grav.

Här hemma har vi ställt fram fotografier på våra kära föräldrar och tänder ljus för dem ikväll. 


Men glädjeämnena finns! Igår fyllde två av tre barnbarnsflickor år. Den ena blev 16 och den andra blev två. Vi har inte kommit åt att fira dem ännu, men det ska bli.

Ett annat glädjeämne var den fina kvällen på Laxå Herrgård då eldsjälen Kolis tillsammans med Idrottshistoriska föreningen ordnat ett möte med en riktig fotbollshjälte. Det var Jacob Rinne, Laxås stolthet, som slitit sig från Stockholm och DIF för att berätta om sin karriär i buren. 

Det är inte utan att man känner sig lite stolt över orten, som fött så många idrottare, entreprenörer och eldsjälar. Ta bara Laxå Herrgård som exempel, som så fint rustats upp av en av dagens entreprenörer.



Och så har jag och min kompis roat oss i grannbyn en kväll. Det var 20% rea i butikerna under två timmar. På dessa timmar hinner man mycket, även fika på Tutingen. Här packar vi för hemfärden. De flesta påsarna var nog mina.

Ha det!