Ett litet livstecken, bara!Maken och jag snörvlar, hostar och nyser i kapp. Vi har tyvärr måste skjuta en middag på framtiden. Våra tyska väninnor och A från A-sund skulle ha kommit igår kväll, men vi ville inte sprida bacilluskerna vidare.
Nu försöker vi "jula av", men orken tryter. Sakta men säkert byter vi ut det röda mot ljusare toner. Stjärnor och adventsstakar plockas ner. Juldukarna, julhanddukarna och julkuddarna (!) har gjort sitt.
Jag har läst ut den första julklappsboken "Du gamla du fria" av Liza Marklund, en spännande och bitvis obehaglig läsning som säkert är mycket realistisk. Så skönt att kunna läsa i flera timmar utan att bli avbruten eller sömnig.
Igår tittade PO66 och hennes U in per Skype och vi började lägga upp planerna för vår gemensamma vårutflykt till Italien. Så roligt att vi har det att se fram emot.
Sköt om er alla!
Krya på er så väldigt mycket!
SvaraRaderaIbland kan det, mitt i förkylningseländet, vara skönt att vara sjuka tillsammans.
Karin
Oj, inte kul. Hoppas att ni snart blir bra.
SvaraRaderaKarin: Tack! Jag är lite piggare än maken, så jag står för markservicen. Imorgon kan jag nog gå och jobba.
SvaraRaderaepsilon: Vi är på bättringsvägen, åtminstone jag.