Soldansen hjälpte!

Här kommer ett gäng bilder från mitt midsommarfirande. Lilla Hjärtat och jag dansade soldansen tillsammans med de andra på festplatsen och se! Då tittade solen fram och temperaturen steg till trettio grader.

Lilla Lila i blomsterkrans var med om sin första midsommar. Skönast var kanske promenaden med pappa Pe och Farmor. Mitt i villaområdet i en lummig dunge dök en rådjursmamma med två kid upp.

Maken har bidragit med midsommarljud, dels som spelman på festplatsen och dels som ringare vid klosterplatsen. Helgmålsringning - smaka på det ordet! Det andas söndagsfrid.

Önskar er en skön fortsättning på midsommarhelgen och på kommande sommardagar.

I det gröna

Som alltid var det gott att umgås med min vän Å. Idag firade vi varandras födelsedagar genom att besöka det mysiga stället Tant Grön. Det blev lite shopping för min del och sedan tillbringade vi en lång stund under parasollet i trädgården. Vinden friskade i under hand och parasollet höll på att ge sig av flera gånger.

Vi åt en lätt salladslunch och tog en delikat smultronbakelse till kaffet. Sehr mumsig!

Sedan besökte vi Garphyttans Nationalpark med de vackra blomsterängarna och hasseldungarna. Det började sjunga på sista versen för aklejorna, men brandliljorna prunkade med sina stora orangeröda blommor och ängsklockorna ringde in midsommarhelgen.

Se, det var en fin eftermiddag, det!

Bör jag skämmas?

Det är inte alltid man möts med ett leende och en bukett från trädgården. Men det blev jag igår när Andja klev in genom dörren på Kupan och överräckte den här renässansbuketten.

Andra bullar blev det när jag senare på dagen skulle lägga ett tackkort i ålderdomshemmets brevlåda. Jag sneddade över gatan och mötte en ung man som kom på trottoaren mitt emot. Det var en för mig okänd person. Han verkade påverkad av något. Han stannade och stirrade på mig och presenterade sig och sa sedan: Du och din generation har förstört livet för oss i min generation. Kan du förstå att man blir förbannad? Han verkade hotfull och jag sa bara lamt: Det var ju tråkigt att höra och sedan gick jag vidare. Då skrek han efter mig: Skäms du inte? Skäms du inte?

Äre fest eller?

Nu har jag firat i dagarna två. Jag har njutit av hälsningar som flugit in på olika sätt. Nu för tiden får man många blinkningar via Facebook, men det har även hurrats per brev och telefon. Min goda vän från f.d. jordgubbsmetropolen hälsade på med sina tvillingbarnbarn på själva födelsedagen och igår kom söner, svärdotter, barnbarn, syster, svåger och gode vännen A från A-sund.

Tack för musiken - Konstnär: Britt-Marie Dahlberg

Jag fick frossa i mina älsklingsblommor gula rosor och fick massor med härliga böcker. Av Maken fick jag Britt-Marie "Rosa" Dahlbergs levnadsglada målning Tack för musiken. Joy presentade med film som han tror ska vara något för morsan också, en film han själv gillar. I ett väl igentejpat paket från Stockholm låg det en vacker ring, ett halsband och en massa godis! Oj, vad man har blivit bortskämd.

Jaha, nu har man alltså blivit passionär och förväntas mata fåglarna i parken:

Tanterna i parken - Konstnär: Britt-Marie Dahlberg

Fast jag vet inte jag. Är det något för mig?

Resor i tid och rum

Hej!

Här är jag igen, på bilden alldeles nyfrissad av min hårleverantör MP. Jag fick en återbudstid på måndagskvällen då den första Sverige-matchen gick av stapeln på FotbollsEM. Det var inte många som ville klippa sig då.

Annars har jag "hängt" en del med Röda Korset. (Lite roligt uttryck, förresten, det där att hänga med någon) Dels var det vanlig jobbartisdag på Kupan och på kvällen träffades Kupan-folk från Södra Närke nere i Askersund. Vi träffas då och då och utbyter erfarenheter och tipsar varandra om hur vi kan få våra verksamheter ännu bättre.

På onsdagen var det dags igen. Då åkte ett gäng volontärer från vår Röda Korset-krets till en grannkommun och åt lunch. Det var ett häftigt ställe, må jag säga. Höga ståtliga hus i svart och glas som inrymde tropisk växtlighet och en fin restaurang. Parkeringen var alldeles full med bilar och det förstod man när man kom in och såg alla lunchgäster. Efteråt sa en av chefskockarna med hektiska rosor på kinden att det här var den värsta anstormningen hittills.

Medeltida rosbuske vid Ryttmästarbostället, klostermuren vid Varnhem, Bernhard som Karolin, och min fina klasskamrat som var sig precis lik trots att det gått 46 år sedan vi sågs.

På torsdagen "hängde" Maken och jag med ett trettiotal av mina exkollegor. Vi i styrelsen för seniorklubben hade ordnat en resa till ett fantastiskt ställe utanför Skövde, Ryttmästarbostället vid Simsjön. Där huserade Bernhard, en eldsjäl i dess rätta bemärkelse. Han tog emot oss iförd Karolineruniform och underhöll oss sedan i fyra timmar (!) med berättelser från den svenska historian och med egna funderingar kring då och nu. Han visade runt bland soldattorpen och senare hemma hos ryttmästaren själv, där huset var som en Pandoras ask. Nya rum avslöjades undan för undan. I halvtid åt vi en god lunch från ett buffébord som var laddat med goda rätter.

Efter det besöket med alla intryck vilade vi ut i Varnhems Klostercafés trädgård. Jag gjorde en liten egen promenad för att fota omgivningen och möter ett stort gäng svartklädda människor som är på väg till katedralen. Min första tanke var att det var begravningsfolk, men någonting sa mig att det här var något annat. - Ska det bli konsert? ropade jag. - Ja, det ska bli körkonsert! svarade en kvinna med ett glatt leende. Jag blev häpen ståendes framför henne: - Men dig känner jag ju igen!!! Och hon sa likadant. Det visade sig vara min studentkamrat från Västerås som jag inte träffat sedan vi sprang ut på skolgården i juni 1970! Vilket sammanträffande! Åh, så roligt!

Vår eminente busschaufför körde oss genom ett sommarfagert landskap på smala vägar kantade med nyponrosor. Alla gårdar hade skyltar med gårdsnamnet utsatt och det fanns gott om djur i hagarna, till och med getter såg vi. Det blev en fin hemresa efter en lyckad utflykt.

Ha en skön helg!
Maggan

Härlig är jorden

Det är måndag morgon igen, men utan att jag behöver skynda mig iväg till jobbet. Om några dagar fyller jag år och blir "riktig pensionär", men har fått njuta av det livet i tre och ett halvt år redan. Jobbet gav mig mycket: utmaningar, intressanta arbetsuppgifter men framför allt goda vänner. Två av dem sitter här ovan. I fredags träffades vi en stund hemma hos K i hans vackra lägenhet och pratade om livet och åt jordgubbar.

Lilla Hjärtat hälsade på och sov över hos Farmor och Farfar. Vi läste sagor, plockade smörblommor att torka och åt hennes favoritgrönsak broccoli.

Dagen efter skulle hon delta i Barnens Gladiatorspel så det gällde att hon var laddad. Jag har fått rapporter om att det gick jättebra. Vilken modig tös hon är!

Själv debuterade jag som guide i kyrkan för ett stort gäng från Värmland. Det finns mycket att berätta, mycket mer än jag hann med eftersom de måste hasta vidare till en väntande lunch.

Jag hade också en lunch som väntade och ett sammanträde där jag förde protokoll. Herr ordförande hade själv lagat all mat och bakat den gudomligt goda jordgubbstårtan.

Jag hann precis hem innan det var dags att ge sig iväg igen. Maken och hans gäng skulle spela på en årligen återkommande musikstund i Älgarås, tillsammans med andra spelemän och en stor hoper sångare. Kyrkan fylldes till bristningsgränsen och vi i bänkarna fick också vara med i sångerna. Det lät mäktigt. Till slut tågade alla ut till Tivedens Gånglåt och så samlades vi på kyrkbacken och avslutade med Härlig är jorden.

Och härlig är verkligen jorden! Vi åkte inte närmaste vägen hem, utan tvärsade över via Skaga och Undenäs till Karlsborg. Mängder av lila och rosa lupiner kantade vägen. Skogen och ängarna lyste illgröna. Vid Karlsborg låg Vättern sidenblank. Det var bara några änder som krusade ytan. Vi stannade på ett matställe och åt med våra vänner innan vi åkte hemåt i den ljusa sommarnatten. Solen rullade eldröd längs horisonten. Det ryckte kraftigt i mitt avtryckarfinger. Kameran låg ju i min väska, men jag ville inte be chauffören stanna bilen. Sällskapet längtade hem. Jag fick lagra intrycken på min inre hårddisk istället.

Och nu väntar en ny, fräsch måndag!

Dagens nostalgibilder

Idag, innan jag börjar med några "nyttigheter", vill jag bara visa två bilder från det förgångna. Den första bilden visar min syster S i barndomshemmet, i rummet vi kallade Nystugan. Pappa byggde till vår lilla villa med det rummet och lät mura en öppen spis också. På väggen bakom syster S sitter en tavla som mamma målat. Klänningen syster S bär har tillhört farmor Agnes. Numer finns klänningen på Laxå Bruksmuseum, så att den kan beskådas av fler än bara oss.

Här är en bild på farmor Agnes och hela hennes stora familj. Pappa Bengt var kantor och lärare i Seglora. Två av systrarna, Alfhild och Anna-Stina,  gifte sig med norrmän och bosatte sig i Oslo. Gustaf blev präst i Grythyttan. Flera av syskonen utbildade sig till lärare, även min farmor som undervisade i Amsta skola utanför Kolbäck tillsammans med farfar Edvard.

En fläkt från det förgångna. Nu tillbaka till dagens id.

Adios!

En doft av sommar

Just nu är den Finska rosen extra praktfull och doftar underbart. Den drar till sig godissugna flygfän. Blomningen är kort och intensiv. Åh, det gäller att ta tillvara på tiden. Såg att syrenerna vid Dagmarstorp redan är utblommade, medan våra vita fortfarande är i full blom.

Titta närmare på den här skönheten! Det är inte en Allium-boll utan en gräslöksblomma. Igår kväll blev det gräslöksklipp över gräddfilen och sill och nubbe därtill.

Det blommar även inomhus. Just nu har Clivian sin blomningsperiod och det finns gott om Clivior i huset, alla härstammande från en växt vi fick av en bekant i Karlskoga för 40 år sedan.

Dagens nostalgibild: 
Lillasyster L, två månader gammal, sitter i mitt knä och min bästis S sitter bredvid en solig junidag 1960.

Gå ut i solen när ni kan och njut av livet!

Med ögon känsliga för grönt

Promenad i närområdet

Nu grönskar det i dalens famn .... Mina ögon tar in allt det gröna, sköna, att lagra för bistrare dagar. I helgen har det blivit många minnen att lägga in i förvar.

• Fredag grillkväll hos T-S och Sten
• Lördag middag glass och dragspel i Hajstorp
• Lördag kväll återförening med Lilla Lila och hennes föräldrar
• Söndag utflykt till Porla Brunn
• Söndag kväll grillkväll med storfamiljen
• Nationalförmiddag promenad till vattenfallet och kaffe med hopp hos Ve
• Nationaleftermiddag firande vid Dammtorp med Tivedspôjkera

Kaffe med hopp hos Ve

Porla, den gamla brunnen

Nationaldagsfirande i Dammtorp 2016

De mina

Idag blev det mest bara bilder. Orden tar jag fram en annan dag.

Lycklig Farmor

PS: Jag hoppade inte!

Liljekonvaljer

Min kreativa och begåvade syster S skickade mig en bild genom cyberrymden igår kväll. Den måste jag få dela med mig av. År 1970 skrev hon en dikt om just liljekonvaljer:

Se dessa rena, vita klockor ringa sanningen i ditt öra
där de står i skogens djup bland gräs som bär dagg.
Se dess röda frukt, men för eget begär du ej dem må röra.
Ty fröet i frukten kan glöda
och ur den en blomma växer fram
lika ren, lika vit, lika sann.
Den skänker dig en doft av kärlek.

Nu grönskar det

Bodarnekören står uppställda och laddade på scenen. Det är dags för vårcafé i Casselgården den sista majdagen 2016. Vi ska alldeles snart brista ut i Nu är det härligt att leva.

Kvällen innan är det våravslutning för FN-cirkeln. Den håller vi nere vid Borasjön i solens glans.

Det är en underbar tid nu. På jakt efter liljekonvaljer gav jag mig av uppför backarna i en närbelägen skog. Därifrån ser man långt nu, när skogen på vissa ställen huggits ner. Nere på myrmarkerna blommar ängsullen tätt. Midsommarblomstren blommar redan och dikeskanterna är fulla med liljekonvaljer och dalklockor.

I trädgården blommar det också. Syren och Löjtnantshjärtan är som vackrast just nu. Idag måste jag gå ut och bekämpa ogräset som också växer så det knakar.

Hjärtliga hälsningar
Eder förtrogna