Rea

Idag tog vi en sväng till Askersund, de makedonska systrarna och jag. Där var det minsann rea både på sommarkläder och sommarblommor. Så jag kom hem med både ock. Skulle nog kunnat fynda ännu mer, men orken tryter i hettan.

Trevligt att umgås i alla fall med mina fina väninnor! Tack för idag!

Bleke

När det var som jobbigast med värmen, när man blev svettig bara av att tänka, då tog vi korgen med handdukar, korsord, persikor och dricka och förpassade oss till sjön. Sjön med två namn, antingen Borasjön för plebejerna eller Bodarnesjön för de som är lite finare i kanten. Resonemanget hade vi i söndags när ortens bruksmuseum och arkiv höll öppet. Intressanta samtal utspelar sig alltid runt kaffebordet och man lär sig något nytt varje gång.

Där vid sjön var det så skönt att sitta i halvskuggan under ett träd och fundera på finurliga kryssord eller prata om ditt och datt med andra strandbesökare. När man kände för det kunde man vada ut i det ljumma vattnet och ta sig en simtur.

När de flesta badgästerna dragit sig tillbaka, när vinden mojnade och när inte ens fiskstimmen krusade ytan tog jag dessa bilder med min Olympia, som för det mesta hänger med mig vart jag går.

Sköt om er!

På jakt efter blodmånen

Med kamerorna i högsta hugg gav vi oss ut i sommarnatten för att om möjligt fånga den enorma blodmånen på bild. Månen som inte hade varit så stor och röd på hundra år. Men vi fick tji. Hur vi än spejade bakom Västra Laxsjön, Kråkvattnet och Toften fick vi inte en endaste liten glimt av någon måne. Däremot glödde himlen av den nedgående solen.

Syster S skickade mig en bild, ett minne, från en sommar för länge sedan. Här står jag på ett berg och pekar. Av ansiktsfärgen att döma ser det ut att ha varit en solig sommar, det också.

Stilla dagar i sällskap med böcker och film

En lugn plats i trädgården

Stilla dagar förflyter. Ibland sitter jag i den röda solstolen i skuggan längst mot skogsdungen och läser. Som i morse när jag tog med mig Nerikes Allehanda dit och läste medan det ännu var någorlunda svalt i luften. Fåglarna snackade med varandra och en hackspett gjorde några trumvirvlar alldeles i närheten. Varje morgon tidigt hör jag det häckande tranparet trumpeta från dammkanten.

Jag har nyss läst den lättsamma romanen Croissants till frukost, som utspelar sig i närheten av Körsbärsdalen. Det var extra roligt att följa med till Collioure och Cerbere och den röda kusten, där jag haft förmånen att få vistas många gånger. Jag är rätt säker på att bageriet som beskrivs i boken är just detta. Eller hur Annika Estassy? Du som skrivit boken.

Bageriet i Cerbere september 2017

Interiören i det lilla bageriet i Cerbere

Idag läste jag ut en tunn bok jag hittade i bokhyllan, Inte pappas flicka av Anna Bergman, Ingemar Bergmans dotter. Eftersom det är Bergman-år i år och eftersom jag nyss läst Linn Ullmans bok De oroliga, ville jag läsa om den. Det var verkligen ingen sympatisk bild man fick av Anna eller hennes föräldrar. En helt otroligt ansvarslös och egotrippad person, den där Anna.

Sedan har E-M och jag gått på bio två gånger, trots hettan. Först såg vi Guernseys Litteratur- och Potatisskalspajssällskap och sedan Mamma Mia 2. Båda var filmer man blir glad och varm i hjärtat av, den första lite mer allvarlig med Andra Världskriget som bakgrund till händelserna på ön.

Biofilmen Guernseys Litteratur och Potatisskolspajssällskap

Biofilmen Mamma Mia 2

DVD-filmen Päron och Lavendal

En annan film som fört mig tillbaka till Frankrike är Päron och Lavendel, som var en födelsedagspresent från Joy.

Igår var det dags igen för Lasse, B-I och mig att musicera i Sommarkyrkan. Vi bjöd bland annat på Vilken underbar värld och Må din väg. Och efteråt vankades kaffe och mina vinbärskakor.

Håll er i skuggan, drick vatten och ät något salt (sill?)!

I all välmening
Maggan

I plurret

I morse var det den första morgonen på länge som vi vaknade utan morgonsol. Temperaturen har, åtminstone tillfälligt, lugnat ner sig något. När vi badade vid vår fridfulla strand var det varmare i vattnet än i luften. Härligt!

En eftermiddag tillbringade Maken och jag i skuggan under en väldig blodlönn. Det var A i A-sund som tyckte att det var dags att vi kom över. Han hade lagat en läcker sallad som vi njöt av medan vi resonerade om allt mellan himmel och jord. Krusbären lyste röda på buskarna och jag kunde inte låta bli att nypa mig några.

Sedan har den unga familjen kommit och gjort oss sällskap på badstranden och i trädgården. Lilla Lila är en riktig solstråle och hon får fart på oss alla. Minsann slog hon inte sin första kullerbytta på gräset. Hon sparkar boll med precision, raka hårda bollar, inga försiktiga tåfjuttar där inte. Kanske något för talangscouterna att titta på?

Nå ja, hon har några år på sig att välja om hon vill bli elitgymnast eller fotbollsproffs! (Jag bara skojar!)

Ikväll ska jag på bio och se filmen Mamma Mia. Jag har fått biogodiset sponsrat av Pe, som vill gynna sin mamma. Bio + godis = mys!

Hett

Lilla Lila med fjärilar på (inte i) magen

Hej!

Ett livstecken från "den lilla galliska byn": Här går allt sin gilla gång dessa heta sommardagar. LL med föräldrar har varit på besök och sovit över två tropiska nätter. Hon har lekt och målat med Farmor Maggan och pytsat med vatten i den skuggigare delen av trädgården.

Själv har jag jobbat ett pass på Kupan och även varit en del av Sommarkyrkan. Britt-Inger och jag sjöng duett till Lasses ackompanjemang: Jag vill ha en egen måne, bland annat. Och sedan bjöd jag på kaffebrödet till fikastunden i skuggan i kyrkparken.

Skönt med skugga och goda samtal

Drick vatten och håll er i skuggan, råder

Eder förtrogna
Maggan (som har namnsdag just idag!)

Mullhyttemarken - en söndag i hettan

Premiär var det idag för Tivedspôjkera och Anna Dahl på Mullhyttemarknaden och premiär för Makens egenkomponerade vemodiga ballad, med visst Jacques Brel-stuk, I en by någonstans. De blev uppskattade och välkomnades tillbaka nästa år.

Förutom det trevliga uppträdandet och den goda våfflan vid kaffeserveringn vid dammen, uppskattade jag mycket alla möten med gamla körkompisar, arbetskamrater och andra trevliga bekanta. Dessutom träffade vi en gammal boxare och en Triumpf-ägare i skuggan under cafétältet.

Nu final i VM-fotbollen!

In en by någonstans - uruppförande av Makens låt

Tur och otur på fredagen den trettonde

Fredag den 13 blev ingen otursdag - det blev en dag då syrran och jag gjorde en tur. Det finns många fina smultronställen i närheten och just den här dagen hade vi beslutat oss för att leta upp några av dem.

Vi började med en mysig färg- och byggnadsvårdsbutik i Karlslund. Lillasyster L bor på en gammal vacker gård som ibland behöver lite uppfräschning av det rätta slaget. Hon hittade vad hon sökte och vi drog västerut.

Huvaligen så vackert det är i Västernärke! Storslagna vyer med de blå bergen som fond, slingriga vägar förbi gårdar och torp, drumliner, lummiga lundar, vita små kyrkor...

Nästa stopp blev hos systrarna i Vintrosa, där vi gick runt och njöt av växter och vackra ting. Man fick smaka av bären i den lilla visningsträdgården, så där slank det ner lite blåbär och krusbär. Eftersom det var gott och väl lunchdags, köpte Lillasyster L oss varsin räksmörgås. Inte dumt!

Den här "tuppen" gick och sprätte på nästa ställe. Han visade mer än gärna upp sin orientaliska prakt, men hönorna runt omkring honom verkade måttligt intresserade.

För en höna var det verkligen en otursdag, denna fredag den trettonde. Hon hamnade i käftarna på en av de väldiga varghundarna efter att ha kommit på fel sida om inhägnaden. Det är ovisst om offret klarade livhanken.

Förutom hönor och varghundar hade gården en mycket välsorterad garnlada, där garnerna kom ifrån gårdens egna får och en ostbutik med ostar ystade av mjölk från gårdens får, getter och kor.

Innan det var dags för Lillasyster L att kliva på tåget igen, hann vi besöka Riseberga klosterruin.

Om du vill höra om nunnornas tillvaro i Riseberga föreslår jag att du går med på en guidad tur i fackelsken i början av september. Det är häftigt!

På hemvägen hade jag bilradion på. Där pratade man om rasande bränder som brutit ut längs järnvägen söder om min lilla stad och om en förrymd mördare som kanske gömmer sig i skogarna i närheten. Så en liten touch av olycka hade väl ändå denna Fredag den Trettonde.

Sommarmys

Dessa osannolika sommardagar! Kommer folk att minnas tillbaka på dem som på somrarna i mitten av femtiotalet? Då det var soligt och varmt hela sommaren igenom, då getingarna svärmade runt saftglasen och då jag lärde mig simma i Munga-badet.

Tillsammans med Maken och föreningsvänner gjorde vi det årliga besöket på Norrqvarn. Vi åt lunch inomhus eftersom det var för hett att sitta ute. Kaffet tog vi dock vid kanalkanten medan segelbåtarna stävade förbi till nästa slussport.

Pe med familj hälsade på helt oförhappandes. Vi fick en skön grillkväll och på morgonen därpå gick LL och jag på blåbärspromenad. Vi satt på varsin sten och mumsade upp de blåbär vi hade plockat. Sedan unnade vi oss lite "lekplatshäng" med rutschbana och gunga innan det var dags för dagens köttbullar.

Och på kvällen samlades Anna och Tivedspôjkera hemma hos oss och övade, medan jag tittade på DVD-filmen Päron och Lavendel, som jag fått i present av Joy. Hann med att se Kroatien triumfera över England i fotboll innan kvällen var över.

Ha det gôtt i sommarvärmen, men akta dig för solsting!

Faror som lurar - citat från De oroliga

I maj läste jag Linn Ullmanns roman, De oroliga, om hennes uppväxt som dotter till Ingmar Bergman och Liv Ullmann.

Linn tillbringade många somrar på Fårö hos sin far. Därifrån har jag hämtat ett stycke (sid. 30 - 31) som är ljuvligt:

"Det fanns mycket som var farligt. Alla de vanliga sakerna naturligtvis, som att dra en plastpåse över huvudet (död genom kvävning), gå omkring med våta underbyxor, våt baddräkt eller bikinibyxa (död genom blåskatarr), vrida fästingen år fel håll när du skulle ta bort den från kroppen (död genom blodförgiftning), simma innan det hade gått minst en timme efter middagen (död genom kramp), åka med i främmande bilar (död genom kidnappning, våldtäkt eller mord) - men det fanns också faror som var specifika för Hammars; man skulle inte röra det som drivit i land på stranden nedanför huset, spritflaskorna, cigarettpaketen, schampoflaskorna, konservburkarna med text på främmande språk, främmande bokstäver, inte röra, inte lukta och för guds skull inte dricka (död genom förgiftning), inte sitta i drag (död genom förkylning), inte sitta i torkskåpet (död genom kvävning, eventuellt elektrisk stöt), inte komma för sent (om du kom för sent var döden en tröst, döden var, om möjligt, den enda godtagbara ursäkten för bristande punktlighet.)"

Humorn i stycket är nästan lite Astrid Lindgrenskt. Som när Ronja övade på att akta sig för att ramla ner i klippskrevan genom att hoppa över den gång på gång. Ja, när man är barn är det mycket att passa sig för. Men det gjorde vi inte, inte jag heller.

Hur gör djur?

Hur gör djur? Ja, det undrade vi också denna heta julidag och åkte till Eskilstuna Parken Zoo för att ta reda på det. Jo de gjorde väl som vi: Kapybarerna tog sig ett dopp, pelikanerna drack någon grön smörja, gibbonfamiljen chillade i skuggan...

LL (Lilla Lila) är i samma ålder nu som LH (Lilla Hjärtat) var när hon besökte parken för första gången. LL tyckte det var roligast att klättra och krypa i de roliga träställningarna. Hon försvann in under en mycket låg grön plastkulle och ville inte krypa ut. Farmors hjärta klappade lite extra då, men som tur var kom hon på andra tankar.

Djuren var loja och låg och dåsade i skuggan eller uppe bland grenarna. Jätteuttrarna simmade helst i sin pool och verkade ha gott om energi. Vi fick hälsa på hos lemurerna, som bodde i ett atriumhus med flera rum. I ett rum satt en ilsken typ och stirrade på oss med gula ögon. Flickorna fick varsin goselemur av sina föräldrar. Det var populärt.

Precis när vi inte orkade något mer och tänkte vända åter till hemtrakterna, gjorde LH ett sista ryck. Hon åkte karusell i form av en häftig båt på ett stormigt hav.

Hemfärden gick lugnare. Vi lyssnade på radion som refererade från fotbollsVM och var snart hemma igen.

Balkonghäng

Det var ett bra tag sedan vi sågs, den här kvintetten. I alla fall alla samtidigt. Och det var lika mysigt som vanligt att få bubbla om allt, väsentligt och oväsentligt, dela funderingar och tankar, skratta och minnas. Värdinnan bjöd på god mat och en blåbärspaj till kaffet.

Innan vi skildes åt ville jag ta den obligatoriska gruppbilden. Vi riggade kameran på balkongbordet och pallade upp den med en hög coffee table-böcker. Jag ställde självutlösaren på 12 s och satte mig till rätta. Men jag hade glömt att kameran tog fler än en bild:

Idag väntar ett besök på Eskilstuna Zoo. Det var sju år sedan sist, den 9 juli 2011:

LH fick nalle-öron och när hon inte orkade gå själv fick hon rida på pappas axlar:

Det går nog inte idag.

Undrar om de här pippifåglarna finns kvar? Rapport kommer förmodligen!

Orm, broms, getingar och brännässlor

Igår förmiddag när jag tänkte ta en liten lässtund i solstolen kände jag att någon stirrade på mig. Och där, alldeles bredvid mina nakna tår låg en svart liten orm. Jag betedde mig typiskt fjolligt: - En orm! Kom, det är en orm i trädgården, skrek jag upphetsat.

Ormen var inte lättskrämd. Den låg stilla där i rabatten, trots att Joy stampade hårt i marken. Men till sist ringlade snoken iväg.

Andra onödiga djur i paradiset är väl getingarna, som lockats fram av det soliga vädret. Idag upptäckte vi att de byggt bo i den gamla grillen. En rymlig men omodern etta med stampat jordgolv, kanske de tyckte. Men Maken har nu avhyst hyresgästerna. De är inte längre välkomna.

Idag har vi hjälpts åt att fixa till trädgården en del. Joy har klippt det gräs som kommit upp trots torkan och Maken och jag har rensat ogräs (brännässlor grrrr!) och vattnat. Vinstocken bär fullt med gröna klasar, det blir kalas om någon månad! Druvorna blir mörkblå, små och goda.

Annars har vi legat i blöt i två dagar. LH är ett riktigt vattendjur. Hon kan stanna i det våta hur länge som helst. Ibland gör hon bomben från bryggan eller snirklig konstsim. Hon och kusin LL byggde sandslott i vattenbrynet.

Själv träffade jag folk medan jag låg där och lögade mig. Först Pe:s småskolefröken, som sa att hon i år redan hunnit bada 19 gånger!!! Och sedan kom ett franskt par på genomresa. Det kändes lite annorlunda att konversera på franska nedsänkt i vattnet, men vi hann avhandla en hel del. De var på väg till Fjällbacka från Strängnäs och Enköping och hade bara stannat till på ren impuls och kände för att ta sig ett dopp. Madame var förundrad över det rödaktiga vattnet och bad Joy ta en bild på dem på bryggan med hennes mobilkamera. Vi sa Au revoir! och gick upp för att köpa oss varsin glass.

Nu är det bara Maken och jag kvar här hemma. "Ungdomarna" har försvunnit till sitt igen. Friden härskar.

Sommarhelg med Lilla Lila

Ibland blir den här bloggen rena rama barnbarnsbloggen! Men det är svårt att låta bli att fota när mina små är och hälsar på. Den här gången var det Lilla Lila och hennes pappa Pe som tillbringade helgen hos oss. Det blev en hel del smultronplock, bus och promenader.

Lilla L och jag tog vår vanliga runda. Hon hittade den ena pinnen efter den andra. Det var svårt att välja. Utanför ett hus satt det massor med ballonger. En av pojkarna som bodde där fyllde sju år. Vi var också fram till Smeddammen, där det fanns fullt med näckrosor.

Så gjorde vi en utflykt till Trystorp också, en ovanlig årstid för det besöket. Det brukar allra mest vara om våren som ekängarna där får ett besök av oss.

Vi började med äggmacka och kaffe/saft och strosade sedan in i djungeln. Ormbunkar och älggräs lyste i solen, en fågel drillade med klara toner. Ett jätteträd låg plötsligt vräkt över stigen, så vi fick kliva över, huka oss, och finna en egen stig runt hindret. Det var en rofylld stund där mitt i klorofyllen. De enda som störde var myggorna.

Nu är det måndag morgon och jag hör Lilla Lilas klara röst: - Jag är vaken! Bäst att skynda sig ner och starta dagen.