Två sammanträden på en samma dag, det var det länge sedan något sådant hände mig. Men båda mötena var mycket "coronasäkra", ett nyord i den svenska vokabulären.
Det första mötet handlade om nästa nummer av pastoratets tidning. Redaktören och jag satt i ett stort rum och den ansvarige utgivaren satt i sitt hem några mil bort och var med genom dataskärmen.
Några timmar senare befann jag mig långt ute på landet på en stor och luftig veranda och planerade för föreningsaktiviteter. Då var vi bara tre personer och efteråt tog vi en liten promenad. Först hälsade vi på tuppen och hönorna, som höll sig inomhus i värmen. Sedan gick vi genom prasslande fjolårslöv nerför backen mot sjön. Det friskade i ordentligt och vågorna rullade blygrå in mot stranden. Jag kände ingen större lust att doppa mig, bastun till trots.
Utsikten över Unden fick mig att tänka på marinmålningarna av Axel Lind, en charmerande man som jag hade förmånen att få träffa 1972 under min första fasta anställning (på en marknadsavdelning).
Nu har jag skrivit en lång "att-göra-lista", så det är väl bara att börja beta av!
Hasta la vista!
Planera föreningsaktiviteter - det låter lovande. Snart kanske tillvaron är lite normalare så man kan få träffa folk igen. Har väl aldrig haft en så blank kalender som nu. Något enstaka läkarbesök, en klipptid något enstaka möte. Men snart är väl förhoppningsvis vi gamlingar vaccinerade, ser fram mot det.
SvaraRadera