I metron blev jag snabbt medveten om vilka hemska förhållanden en del människor befinner sig i. På en plastbänk satt en mänsklig spillra, som en sophög, invirad i en nerspydd filt. Inte långt därifrån låg det en man och sov i en vrå.
Vårt hotell var litet, fint renoverat och ljuden från den stora boulevarden i närheten nådde inte in. Vårt rum låg längst uppe under takåsarna, på femte våningen. När vi packat upp och gjort oss hemmastadda, gick vi ut i söndagssolen. Vi mötte många familjer på söndagspromenad, kanske på väg till Luxembourg-trädgården. Några som också samlats där var ett stort gäng läkare som skulle ut och demonstrera för högre löner. Tror jag. Det kom ett inslag om det på TV-nyheterna på kvällen. Vi satte oss på ett boaserat brasserie med utsikt över parken och demonstrationen och njöt av gratinerad löksoppa och ett glas rödvin.
Den anrika bokhandeln Shakespeare & Company fick ett besök. Jag inhandlade en bok med fina akvareller över Paris och fick en stämpel från butiken på första sidan. Vi strosade över en bro där det hängde tätt, tätt med lås på båda broräckena. Kärlekspar har fäst sina lås och kastat nycklarna i Seine, som ett tecken på att deras kärlek ska vara för evigt.
Innan dagen var slut hade vi gått runt på de båda öarna, St Louis och La Cité. Det var mörkt när vi letade oss fram till vårt lilla hotell och knatade uppför den vindlande trappan till vårt rum på översta våningen.
PS: Alla bilderna är klickbara. Klicka så får du dem lite större!
1 kommentar:
Nu har jag läst alla inläggen om din resa. Trevligt att läsa o roligt att få ta del.
Skicka en kommentar