Hur mås det?

God morgon!

Long time no seeing! Här har det firats i dagar i sträck. Det har varit födelsedag, midsommar och bröllopsdag, som det ju alltid är den här tiden på året för oss.

Här bredvid är en liten replika av den bukett jag bar för 52 år sedan, gula rosor och blåklint.  Oj, vad den buketten skakade i mina händer när vi klev in över tröskeln till Badelunda Kyrka den där strålande sommardagen 1973.

I år har vi umgåtts med familj och vänner och varit själva också. På midsommarafton åkte vi ut till Unden med vår kaffekorg och njöt av den vackra omgivningen och på midsommardagen var vi i Skagershults gamla tjärdoftande kyrka och lyssnade på sommarmusik.

I onsdags kväll var vi på plats i Askersunds hamn och lyssnade på ett stort gäng som hanterade durspel, dragspel, gitarr, nyckelharpa och bas. 

Nej, nu blir det inte mer skrivet. Jag ska skjutsa Maken till vårdcentralen, där han tränar två gånger i veckan. Sist jag väntade där, fick jag sällskap av en bister skidvakt (se bilden ovan). Undrar just om han är där idag.

Morsning och Good Bye!

 

Fotbollssöndag

Go kväll!

Idag stod det om parkeringskaoset under Örebro-cupen i Nerikes Allehanda. Jo tack, jag vet! Vi var där!

Stora V har börjat spela fotboll och är en duktig målvakt i tjejlaget. Nu var laget anmält till den stora cupen i La Stada, ett av 726 andra lag. Man tror att 25.000 besökare kom för att se och heja under de tre dagar som matcherna varade. 

Laget hade en skön lägerplats med ett tälttak som skyddade från solen och hinkar med vatten som tjejerna doppade sina överhettade huvuden i. Det var nämligen rejält varmt. Lilla V var också med och hon försökte sig på att slå kullerbytta i gröngräset. Jag kommer ihåg när hennes storasyster var lika gammal som hon själv är nu. Hon provade också på att göra kullerbyttor.

Innan vi hittat en trång lucka i en grässlänt där vi kunde parkera och innan vi lokaliserat rätt lag i vimlet på den enorma gräsytan hade Laget spelat två av tre matcher. Det hade gått bra. Under den sista matchen var hejarklacken förstärkt med Farmor Maggan. De vann, tackade motståndarna för en god match och fick varsin "guldmedalj" om halsen. Så fint att i unga år få lära sig lagarbete och att vara juste även mot konkurrenterna.

Sedan vilade vi ut hemma hos Flickorna V. Det blev det lite soffhäng och eftersnack innan farfar och farmor åkte hem till sitt.

 

Kärt besök

Go´kväll!

Det är sent. Klockan är redan 22.45 och ännu är det inte riktigt mörkt ute. Det är en av dessa härliga sommarkvällar som man bara drömmer om under vinterhalvåret.

Vi har haft kärt besök av våra goda vänner från Körsbärsdalen, vid foten av Pyreneerna. De hade bilat i flera dagar med sin charmiga vovve Zacci för att hinna upp till barnbarnens skolavslutningar i Stockholm. Tur att Zacci gillar att åka bil! Vi hann prata minnen förstås och flera av dem hittar du om du trycker på etiketten Körsbärsdalen här på bloggen. 

Idag blev det en utflykt till Lusasken, eller Kristinehamn, tillsammans med tre vänner. Det har blivit något av en tradition att besöka Konstmuseets sommarutställningar och i år var det dags för Sven Fristedt att ställa ut sina härliga mönster. Stor igenkänning var det. Naturligtvis hann vi med att fika på ett riktigt gammeldags konditori, där det var svårt att välja bland alla bakverk. Picasso-statyn fick också ett besök. Skönt att sitta länge på terassen och se vågorna glittra i solen.

En morgon hittade jag två bilder i inkorgen. V hade fotat en apelsingul måne ovanför taken där hon bor i Storstaden. Och lillasyster L skickade bilder från Blomsterkullen, som nu verkligen gör skäl för namnet.

Själv bidrar jag med en bukett av den snabbt förgängliga skönheten Den Finska Rosen och önskar dig en god natt!

Vi har varit på Dal

Hej där!

Igår kom vi hem från en tredagars tur i Dalsland, eller på Dal som man säger där. Och vi det var deltagarna i landskapscirkeln vi haft under våren. 

Dalsland var ännu vackrare än jag föreställt mig. Just den här tiden på året blommar tjärblomster, lupiner och smörblommor efter vägarna. I år hade till och med midsommarblomster och prästkragar slagit ut i det ljusgröna. 

Höga furor och granar kantade kanalen där vi i sakta mak tog oss fram med M/S Storholmen, byggd 1869. Det var lugnt och fridfullt och fågelsången överröstade båtmotorn. Vi passerade röda stugor och syrenbersåer. I en strid ström stod en fiskare i våtdräkt och flugfiskade. 

Det var premiärturen för sommaren, men inte för båten som gjort den här resan mellan Bengtsfors och Håverud otaliga gånger. Vi passerade 16 slussar, som öppnades och stängdes av garvade slussvaktare, som tog sig från sluss till sluss hela vägen. Ibland var slussarna så trånga att det bara skilde några ynka centimeter mellan båtskrovet och slussväggen. Turen tog 4 timmar och i halvtid blev vi serverade en god lunch på nedre däck.

Väl framme i Håverud blev vi fotograferade och filmade av turister när M/S Storholmen kanade fram i plåtrännan och sedan i sluss efter sluss sänktes ner i nivå med Vänern. Carl-Otto med bussen väntade på oss och tog oss med till hotellet i Bengtsfors, där vi skulle bo i två nätter.

Efter middagens tre utsökt goda rätter kändes det bra att ta en liten kvällspromenad ner till den närliggande sjön Lelång. Solen gick ner i väster och på strandkanten fanns rester av bäverns framfart. 

Dagen därpå besökte vi först Baldersnäs, en ståtlig herrgård som ligger på en halvö i Laxsjön (välbekant namn för oss Laxåbor). Här imponerades vi av enorma träd och rhododendrondungar och kanske även av tre ärtiga sportbilar som kom infräsande på grusplanen framför entrén. Kaffe och morotskaka i solen var inte heller dumt.

Under Dalslandsbesöket har vi haft förmånen att lyssna till tre duktiga eldsjälar, som alla kunde sin sak. Den första var Kerstin på Dals Rostock, som kunde precis allt om örter och växter och vad de kan användas till. Den andra var Birgitta, som tog emot oss i blå regnkappa på berget i Bengtsfors och visade oss en präktig parstuga och Mor Kajsas lilla, lilla stuga som hade rymt en familj med fem barn plus getter och höns. Den tredje var Maria på Halmens Hus, som så levande kunde berätta hur Märta-Stina från Ärtemark lärde sig tillverka hattar och saker i halm. Hatten av för dessa duktiga damer!

Det är inte så dumt att kunna åka med på dessa bussturer, det är som att åka på skolresa. Vi får se mycket, vi får lära oss mycket och så har vi roligt.

Nu är vi hemma igen, även om bussen inte riktigt tog oss ända hem. Några kilometer innan slutdestinationen utandades den en suck (vi får hoppas att det inte var den sista) och stannade och vägrade röra på sig igen. Hjälp tillkallades och vi var hemma igen på utsatt tid.

Nu funderar vi på vilket landskap vi ska läsa om nästa gång. För ut ska vi igen, alla gånger!!!

Bröllop i syrenernas tid

God morgon!

För flera månader sedan, när februari var som kallast och gråast, damp det ner en inbjudan i brevlådan. Det skulle bli ett utomhusbröllop i syrenernas tid. Min systerdotter hade hittat den rätte och paret ville fira sitt bröllop omgivna av släkt och vänner.

Åh, vad jag gladde mig. Men en vecka innan vigseln så pratade metrologerna om ett omfattande lågtryck med regn, kalla ishavsvindar och till och med snö. Vojne, vojne! Hur skulle det gå med utomhusbröllopet?

Sönerna och jag tog tåget till Hufvudstaden, där bröllopet skulle stånda. Med på tåget var även syster S och kusin O från Bästkusten. Vi skulle bo på Långholmen, pojkarna i Cell 1 och syrran och jag i Cell 131. Och jag som har cellskräck!

Just över Stockholm strålade försommarsolen som på beställning. Långholmen är numer en oas i storstadsvimlet och denna gång blommade syrener och kastanjer i mängder. Koltrasten sjöng och överröstade helikopterljudet. Det var final i IshockeyVM och Elitloppet på Solvalla i helgen.

Vigsel och bröllopsfest hölls i och vid den vackra lilla herrgården Karlhäll. Prästen i röd stola vigde paret, brudens pappa och bästis sjöng och spelade  och tre små brudnäbbar i likadana klänningar tog hand om blommor och ringar. 

Sedan blev det mingel och middag och tal och sång och bröllopstårta. Absolut ingenting fattades för ett lyckat bröllop. Vi tre systrar, brudens mor och mostrar, bidrog med det vi kunde bäst: Brudens mor sjöng duett med brudens far, Moster S gav ett porträtt som hon målat av paret och jag Moster Gagga höll ett litet tal. 

Bruden var så vacker. På bilden ovan hinner hon få en liten pratstund med Moster S.

Toastmaster Irre fångade paret på denna bild just några minuter innan de blev äkta makar.

Ja, nog är det mycket att smälta efter en sådan här upplevelse! 

tycker Moster Maggan eller som Bruden som liten baby på mammas arm ropade till mig: Gagga! Ho ho!

 

Carpe diem

God morgon!

Var detta sommaren 2025? De två härliga solskensdagarna som just passerat? Nej, det får vi verkligen inte tro. 

Eftersom vi hört att det skulle bli ett drastiskt omslag i vädret, tog vi tillfället i akt och besökte en favoritplats, Sockenstugan vid Bodarnesjön.

Så skönt att sitta där i solen och njuta av kaffe och härliga räkmackor. Och inte nog med det, jag gick och hämtade en Budapestbakelse i glas till mig och en Klingsglass till Maken. Vilken guldstund!

Idag är det innesittarväder, kyligt och regnigt. Positivt ändå är att jorden och växterna får vatten och blomningen bromsas upp lite. 

Ha det gott!

Maggan

Lapp på luckan

 God morgon!

Vårens begivenhet i vår lilla stad - Mannekänguppvisning med kläder från Mathildas - blev en stor succé igen. Denna gång var biljetterna utsålda och stadens damer hade gått man ur huse (och faktiskt några modiga män också) för att se vad man ska ha på sig i vår och sommar. Det var idel bekanta som promenerade fram på catwalken. 

Denna vecka är verkligen innehållsrik. Den började bra med finalen i distriktsmästerskapet i frågesportstävlingen PRO-Vetarna. 

I strålande sol åkte vi in till La Stada, nogsamt undvikande trafikkaoset utanför Marieberg, och kom fram till lokalen, en källare under ICA Nära. Jag var den sista tävlanden på plats och då var det en kvart kvar innan det började.

Frågorna passade oss rätt bra, för vi ledde från start till mål, men med endast en poäng till godo före tvåan Rockhammar. Frågor och svar hittar du här. Nu går vi vidare och möter Mellansveriges frågesportare i augusti. 

Lite hjälp med träningen fick jag av Lilla V på söndagen. Vi körde ett Memo, eller "pyssel", som hon kallade det. 

Tivedspôjkera var hemma hos oss och tränade på tisdagen och jag såg till att de fick sin gofika. Och igår, onsdag, var det dags för jobb på Kupan igen. 

Idag förbereder jag mig för ett årsmöte med en seniorklubb.

Ja, vem har sagt att pensionärslivet är lugnt och stilla?

undrar

Maggan