Januaridagar

Äntligen lämnar vi denna heltäckande gråa januarimånad bakom oss och tar ytterligare steg mot ljuset. Naturligtvis har januari 2020 haft sina ljusglimtar också: fantastiska gryningar och solnedgångar och trevliga möten med människor.

Vår kära svärdotter Em fyller i mitten av månaden och vi var där och sjöng och hurrade för henne. Med oss hade vi också en "växa-säng" som jag fyndat på Kupan till barnbarnet LL som genast ville prova.

Huset längst upp till vänster är Rönne Kapell som var målet en solig (!) dag då vi gjorde en improviserad utflykt. Tyvärr var caféet stängt så vi missade att få smaka på deras goda kaffe och bullar.

På januari månads eftermiddagscafé på Casselgården spelade och sjöng prästen Simon det som kommer att bli framtidens sånger på äldreboendena: Beatles. Yesterday och When I´m sixtyfour kommer att konkurrera ut Rönnerdahl och Brevet från Lillan. Obladi oblada, allsången var stark och god.

Maken har dragit på sig en kraftig förkylning, men jag ska gå på årets första linedanceträning i eftermiddag. Det ska bli roligt och dessutom nyttigt att röra på sig.

Nu har även jag en dosett! Vuxenpoäng?

Hoppsan! Nu har den dragit iväg igen, tiden. Det är storm och stiltje, sol och mulet om vartannat. Dessutom riktigt präktiga sol upp- och nergångar. Härom dagen, efter ett besök på Vårdcentralen, speglade sig eftermiddagsljuset så vackert i kanalen.

Förresten: konstigt att det plötsligt blivit en massa besök på hälsoinrättningar. Är det inte det ena så är det det andra. Börjar man bli gammal?

Nu ska jag kolla blodtryck, puls och sockerhalt i blodet, äta medicin morgon och kväll, förbereda mig för gråstarrsoperation. Dessutom har jag blivit kallad till mammografi (jättebra).

Som tur är har vi lite roligheter för oss också. Snart ska vi till exempel kvista ner till A i A-sund.

Tjenixen!

Opp Amaryllis, vakna min lilla

God morgon!

Jag vaknar som vanligt i ottan och passar på att småprata lite med dig.

Igår var de här damerna och jag till ett av ortens nyförvärv: Herrgårdshotellet. Ja, egentligen är det inte nytt utan det har återuppstått i nygammal skepnad. Nu erbjuder man luncher varje vardag och brunch på lördag. Men caféverksamheten får vänta till sommaren. Så vi var lite för tidiga. Vi fick dock varsin kopp kaffe och en trevlig pratstund i den vackra salongen.

Amaryllisen jag fick från Ve i julas har klämt ur sig ytterligare en blomklocka, en liten sladdis. Den lyser så fint i vintermörkret.

Annars, då? Hur har du det själv?

Må så gott! På återhörande!

Januaridagar

I måndags eftermiddag var det dags att göra en ögonundersökning på Capio inför en förmodad starroperation. Mina ögon fick en noggrann genomgång av både sköterska och läkare. Det konstaterades att jag har kraftig gråstarr, speciellt i höger öga där även gula fläcken har förändringar som nog måste opereras. Hmm. Men sköterskan var positiv, trodde att jag ska kunna se bra utan vare sig linser eller glasögon (men läsglasögon), när vi är färdiga. Och jag som haft glasögon sedan tonåren!

Maken körde oss hem från La Stada. Med mina förstorade pupiller såg billjusen ut som strålande solar och den starka stjärnan i väster såg ut som en galax. Jag förstod inte först vad det var för himlafenomen, Jag kom att tänka på van Goghs målning Stjärnenatt,

För övrigt har det nya året startat upp fint och de flesta vardagsaktiviteterna har dragit i gång. Jag har redan hunnit jobba två gånger på Kupan, varit på redaktionsmöte och styrelsemöte. Igår intervjuade jag en kvinna för pastoratets tidning, Bodarne-Magazinet. Vi fick en väldigt fin pratstund, som jag ska försöka göra något bra av. I eftermiddag är det månadsmöte med SPF och ikväll den första föreläsningen för våren. Olle Medin kommer och berättar om sin konst.

VH i utfrågningsstolen

Önskar er nu en bra start på det nya året!

PS: För exakt sju år sedan, den 15 januari, snurrade jag runt med min nybesiktigade bil på järnvägsbron och blev påkörd front mot front. Då var det gott om snö!

Vågskvalp och vingesus

Det ryktades om att solen skulle visa sig igår och strax före 15.00 kom den mycket riktigt. Solsugna som vi är vid det här laget, skyndade vi oss ut, beväpnade med våra kameror. Vi hann njuta och fota en liten stund innan solen sänkte sig ner bakom skogskanten på andra sidan sjön. Den här stranden heter något så opoetiskt som Kommunalbadet och är den närmaste badstranden för ortsborna. Undrar om det hinner bli någon skridskois i år? Inte för att jag själv kommer att ta fram skrillorna i så fall. Jag har svårt att stå på benen även utan skridskor på fötterna.

Den första tulpanbuketten för året står på köksbordet. Tulpaner är ju också ett sätt att pigga upp sig med. När jag köpte tulpanbuketten köpte jag samtidigt två glasänglar till halva nypriset. De får hänga i granen någon dag, innan det är dags att plocka undan hela bidevitten. Så som vi säger varje gång: Det är roligt att göra julfint i huset, men det är nästan ännu skönare att städa undan julen. Eller hur?

Idag har vi tagit farväl av en mycket kär och omtyckt kvinna, som har betytt så mycket för så många. Hela kapellet var knökafullt med folk som ville visa sin respekt och tacksamhet. Du var som ett ljus, Margit. Vi kommer att minnas dig med värme.

Minnen, Möten, Mat

Det allra bästa med jul- och nyårshelgerna är alla hälsningar och tankar till släkt och vänner, nära och fjärran, i nutid och i förfluten tid. Just i juletid tänker jag speciellt mycket på mina föräldrar, som ordnade mysiga stunder åt oss systrar.

Syster S, Lillasyster L och jag med våra favoritjulklappar

Under jul- och nyår har vi umgåtts med barn, barnbarn och svärdotter och nu i Trettonhelgen har det blivit fina möten med vänner och syster och svåger.

Hemma

I lördags hade vi våra vänner från sydvästra förorten här och vi bjöd på nyårssupé några dagar för

sent. Maken var kallskänk och skapade några läckra munsbitar till förrätt: egengjord tapenade med salami och pepparrotsgrädde med rom, crabsticks och räkor på rostat bröd. Jag stod för huvudrätten: hasselbackspotatis och fläskfilégryta med supergod sås och sallad. Och så rundades middagen av med blåbär, glass och chokladgrädde i cocktailglas. Mumsisch!

Borta

Igår åkte vi regn och rusk in till La Stada, där vi stämt träff med lillasyster L och K-O på en libanesisk restaurang. Mycket trevligt och jättegod mat i en meny med smakprov på en hel hoper varma och kalla rätter. Det var andra gången jag åt libanesiskt och det gav mersmak.

Sent i eftermiddag avslutar vi Trettonhelgen med körsång i Tiveds kyrka i Sannerud. Vi i Bodarnekören sjunger julens sånger sedan blir det  risgrynsgröt i församlingshemmet efteråt. Det låter väl bra? Kom om du kan! Det börjar kl 16.00.

Festligt nyårsfirande på Loka Brunn

God morgon och Gott Nytt År!

Vi vänder blad, ja till och med byter till en ny almanacka, och har ett nytt fräscht år och decennium framför oss. Ett helt knippe oskrivna blad att fylla.

Nyårshelgen firade familjen på Loka Brunn. Vi hade inte bara nyåret att fira utan även vår förstfödde son, Joy, som fyllde 45 år. (Själv är man väl inte äldre själv? Hur går det ihop?) Joy föddes på sin farmors 60-årsdag. Det var fint för Maken att kunna ringa hem till sin mamma strax före tolvslaget och säga: Grattis Farmor! Det blev hennes bästa födelsedagspresent någonsin.

Loka bjöd på ett festligt nyårsfirande. Marschaller och eldkorgar visade vägen till Societetshuset, där det var Afternoon Tea vid brasan.

Brasan i salongen Foto: John Swenson

Det var fullt med folk i salongerna som njöt av scones och alla tillbehör som det anstår ett riktigt Afternoon Tea. När Lilla Lila tröttnat på att sitta still hoppade hon upp på scenen och sjöng Tre gubbar, tre gubbar från Pepparkakeland. Men det hördes knappt över sorlet.

Nästa begivenhet var nyårssupé i Sjövillan. Vi klädde upp oss och traskade över vägen från logementet. Där blev vi utrustade med glas fyllda med champagne och bjudna på snittar. Jag fick ett trevligt samtal med Jens Spendrup och hans son Johan, när jag förhörde mig lite om vilka möjligheter det fanns att ordna bröllop på Loka. Johan hade själv gift sig på platsen, så han visste besked. Jens berättade lite om familjens företagandet i trakten. Senaste tillskottet var konditori Kringlan i Grythyttan. Det måste man prova vid tillfälle!

Efter den utsökta hummersoppan och ett glas Chablis, började LL känna sig allt mattare. Hon var riktigt blek om nosen och ögonen var feberblanka, så Em kände att det var bäst att lägga henne. Hon själv fick med sig en låda med lite av det goda som vi andra kunde frossa i.

Ute hos kocken i köket stod det uppdukat, alla havets läckerheter: Hummer, havskräftor, räkor, ostron, musslor, krabba... Några ostron blev det inte för egen del, men Maken och Pe slök varsitt.

Istället för fyrverkerier vid tolvslaget  blev det eldshow vid Societetshuset. - Den killen måste ha en väldigt taskig andedräkt, mumlade jag när eldslukaren andades ut enorma lågor. Det jonglerades, sprutades och kastades med eld till tonerna av Let me entertain you!

LH på väg att somna. Foto: John Swenson

Sedan var det skönt att krypa ner och sova sin skönhetssömn i mjuka sängar.

Dagen därpå, efter en rejäl frukost med bland annat pannkakor!!, lögade sig några av oss i varma pooler utomhus. Det är en härlig känsla att sänka sig ner i varmt vatten medan huvudet hålls kallt. Utsikten är heller inte något att klaga på. Sjö och skog och vackra trävillor. - Titta Pippis hus, utropade LL förtjust när hon såg en gul trävilla med tinnar och torn. Tyvärr fick hon och hennes familj åka hem till sig med det samma på nyårsdagens morgon, eftersom febern inte gett med sig. Men det får väl bli fler besök på Loka!

Ovan ett porträtt på Maken och Maggan. Helt oavsiktligt råkade Maken (endast iklädd en handduk)  komma med på min selfie när vi gör oss i ordning för att åka till Loka Brunn.

So long!

PS: Sanna, som jag träffade på skrivarkurs i Rättvik, har besökt och skrivit om Loka i sin fina reseblogg. Här kan du läsa!