2025-06-17

Fotbollssöndag


Go kväll!

Idag stod det om parkeringskaoset under Örebro-cupen i Nerikes Allehanda. Jo tack, jag vet! Vi var där!

Stora V har börjat spela fotboll och är en duktig målvakt i tjejlaget. Nu var laget anmält till den stora cupen i La Stada, ett av 726 andra lag. Man tror att 25.000 besökare kom för att se och heja under de tre dagar som matcherna varade. 

Laget hade en skön lägerplats med ett tälttak som skyddade från solen och hinkar med vatten som tjejerna doppade sina överhettade huvuden i. Det var nämligen rejält varmt. Lilla V var också med och hon försökte sig på att slå kullerbytta i gröngräset. Jag kommer ihåg när hennes storasyster var lika gammal som hon själv är nu. Hon provade också på att göra kullerbyttor.

Innan vi hittat en trång lucka i en grässlänt där vi kunde parkera och innan vi lokaliserat rätt lag i vimlet på den enorma gräsytan hade Laget spelat två av tre matcher. Det hade gått bra. Under den sista matchen var hejarklacken förstärkt med Farmor Maggan. De vann, tackade motståndarna för en god match och fick varsin "guldmedalj" om halsen. Så fint att i unga år få lära sig lagarbete och att vara juste även mot konkurrenterna.


Sedan vilade vi ut hemma hos Flickorna V. Det blev det lite soffhäng och eftersnack innan farfar och farmor åkte hem till sitt.
 

2025-06-12

Kärt besök


Go´kväll!

Det är sent. Klockan är redan 22.45 och ännu är det inte riktigt mörkt ute. Det är en av dessa härliga sommarkvällar som man bara drömmer om under vinterhalvåret.

Vi har haft kärt besök av våra goda vänner från Körsbärsdalen, vid foten av Pyreneerna. De hade bilat i flera dagar med sin charmiga vovve Zacci för att hinna upp till barnbarnens skolavslutningar i Stockholm. Tur att Zacci gillar att åka bil! Vi hann prata minnen förstås och flera av dem hittar du om du trycker på etiketten Körsbärsdalen här på bloggen. 

Idag blev det en utflykt till Lusasken, eller Kristinehamn, tillsammans med tre vänner. Det har blivit något av en tradition att besöka Konstmuseets sommarutställningar och i år var det dags för Sven Fristedt att ställa ut sina härliga mönster. Stor igenkänning var det. Naturligtvis hann vi med att fika på ett riktigt gammeldags konditori, där det var svårt att välja bland alla bakverk. Picasso-statyn fick också ett besök. Skönt att sitta länge på terassen och se vågorna glittra i solen.

En morgon hittade jag två bilder i inkorgen. V hade fotat en apelsingul måne ovanför taken där hon bor i Storstaden. Och lillasyster L skickade bilder från Blomsterkullen, som nu verkligen gör skäl för namnet.



Själv bidrar jag med en bukett av den snabbt förgängliga skönheten Den Finska Rosen och önskar dig en god natt!





2025-06-05

Vi har varit på Dal


Hej där!

Igår kom vi hem från en tredagars tur i Dalsland, eller på Dal som man säger där. Och vi det var deltagarna i landskapscirkeln vi haft under våren. 

Dalsland var ännu vackrare än jag föreställt mig. Just den här tiden på året blommar tjärblomster, lupiner och smörblommor efter vägarna. I år hade till och med midsommarblomster och prästkragar slagit ut i det ljusgröna. 

Höga furor och granar kantade kanalen där vi i sakta mak tog oss fram med M/S Storholmen, byggd 1869. Det var lugnt och fridfullt och fågelsången överröstade båtmotorn. Vi passerade röda stugor och syrenbersåer. I en strid ström stod en fiskare i våtdräkt och flugfiskade. 

Det var premiärturen för sommaren, men inte för båten som gjort den här resan mellan Bengtsfors och Håverud otaliga gånger. Vi passerade 16 slussar, som öppnades och stängdes av garvade slussvaktare, som tog sig från sluss till sluss hela vägen. Ibland var slussarna så trånga att det bara skilde några ynka centimeter mellan båtskrovet och slussväggen. Turen tog 4 timmar och i halvtid blev vi serverade en god lunch på nedre däck.

Väl framme i Håverud blev vi fotograferade och filmade av turister när M/S Storholmen kanade fram i plåtrännan och sedan i sluss efter sluss sänktes ner i nivå med Vänern. Carl-Otto med bussen väntade på oss och tog oss med till hotellet i Bengtsfors, där vi skulle bo i två nätter.

Efter middagens tre utsökt goda rätter kändes det bra att ta en liten kvällspromenad ner till den närliggande sjön Lelång. Solen gick ner i väster och på strandkanten fanns rester av bäverns framfart. 

Dagen därpå besökte vi först Baldersnäs, en ståtlig herrgård som ligger på en halvö i Laxsjön (välbekant namn för oss Laxåbor). Här imponerades vi av enorma träd och rhododendrondungar och kanske även av tre ärtiga sportbilar som kom infräsande på grusplanen framför entrén. Kaffe och morotskaka i solen var inte heller dumt.

Under Dalslandsbesöket har vi haft förmånen att lyssna till tre duktiga eldsjälar, som alla kunde sin sak. Den första var Kerstin på Dals Rostock, som kunde precis allt om örter och växter och vad de kan användas till. Den andra var Birgitta, som tog emot oss i blå regnkappa på berget i Bengtsfors och visade oss en präktig parstuga och Mor Kajsas lilla, lilla stuga som hade rymt en familj med fem barn plus getter och höns. Den tredje var Maria på Halmens Hus, som så levande kunde berätta hur Märta-Stina från Ärtemark lärde sig tillverka hattar och saker i halm. Hatten av för dessa duktiga damer!

Det är inte så dumt att kunna åka med på dessa bussturer, det är som att åka på skolresa. Vi får se mycket, vi får lära oss mycket och så har vi roligt.


Nu är vi hemma igen, även om bussen inte riktigt tog oss ända hem. Några kilometer innan slutdestinationen utandades den en suck (vi får hoppas att det inte var den sista) och stannade och vägrade röra på sig igen. Hjälp tillkallades och vi var hemma igen på utsatt tid.

Nu funderar vi på vilket landskap vi ska läsa om nästa gång. För ut ska vi igen, alla gånger!!!




Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...