2015-08-16

Etthundrasjuttio mil på fem dagar


Dag 1 - Vägen norrut


Tidigt måndag morgon gav vi oss iväg. Solen lyste snett in över mognande sädesfält på Närkeslätten. Vi bussresenärer kunde  bekvämt luta oss tillbaka och kanske slumra till medan L-G tryggt och säkert körde oss norrut.

Morgonkaffet drack vi hos den jättestora dalahästen i Avesta. När jag var barn satt jag gränsle över en dalahäst när jag fick följa med bästisen och hennes familj till Dalarna en sommar. Men det kan inte ha varit den här! Den var alldeles för hög.

I en pampig grosshandlarvilla, Engeltofta, vid Bönan norr om Gävle, åt vi pepparlax till lunch. Nedanför träslottet vid strandkanten plaskade ungar i vattnet.

Vi drog vidare norrut. Maken och jag spejade efter ställen där vi rastat vid tidigare Norrlandsturer. Var låg det där stället med kiosk och där det alltid var en massa fiskmåsar? Jo, där var det men både kiosken och måsarna var borta. Vi passerade vägskyltar som pekade ut orter med fantastiska namn: Njöte, Gökböle, Sodom, Fläsian ...

Nästa anhalt var Norra Stadsberget i Sundsvall med den fina utsikten över staden. Den vyn har jag också minnen ifrån. Jag var tolv år och kunde inte se mig mätt på alla små hus och bilar, allt i miniatyr och sett högt från ovan. Här vankades det kaffe och jättebullar från restaurang Grankotten.

Innan dagen var slut nådde vi vår destination, hotell Kramm i Kramfors, där vi skulle bo de närmaste dagarna.



Dag 2 - Mannaminnen


Efter frukost fick vi stifta bekantskap med vår guide Per Mattis som skulle ta hand om oss i några dagar. Redan i bussen ner mot Lunde pekade han ut Frånö Folkets Hus där demonstranterna samlats 1931 för att tåga längs den lilla slingrande landsvägen fram till hamnen. Han berättade med stor inlevelse om händelserna, Vi kunde riktigt höra ropen, hästarnas gnäggningar, skotten och Tore Anderssons trumpetstöt som blåste Eld upphör. Den unga pojken Tores infall räddade säkert livet på många.



Vi åkte över Höga Kusten-bron och kunde beundra den snett ovanifrån sett från Hornöberget. Per Mattis hade åkt hiss upp i en av pylonerna och beskrev hur det var att kliva ut på den lilla avsatsen längst upp. Inget för mig!

Höga Kusten-landskapet är så vackert! Häftiga skogsklädda berg, gröna kullar, mjuka dalgångar, sjöar, havsvikar. En reskamrat tyckte att det var det allra vackraste Sverige har att bjuda på.

Vi drack livgivande vatten i Barsta och tittade på Gävlefiskarnas träkapell från 1600-talet. Vi strosade runt i Anders Åbergs friluftsmuseum Mannaminne med en massa udda utställningar inhysta i de olika byggnaderna. Där fanns bland annat ett hus fyllt med dragspel, ett hus med en mammut i, en konstutställning med textilkonstnärinnan Greta Lindvalls härliga tavlor.

Precis lagom när vi kom fram till Villa Fraxinus började det tyvärr att regna. Så upplevelsen av den osannolika växtligheten i trädgården blev inte riktigt den som den skulle kunna ha blivit.



Dag 3 - En doft av Ulvön


Klart vi skulle besöka ett tunnbrödsbageri när vi ändå var i krokarna. Så dag 3 startade vi med att kika in i en pytteliten fabriksbutik, som knappt hade plats med 22 kunder från Närke. Vi kom ut igen med påsarna välfyllda, bland annat med Norrlands svar på After Eight, tunnbrödsfyrkanter doppade i mörk choklad med chilismak.

En skärgårdsbåt låg och väntade på oss nere vid hamnen. Vi stävade ut på Östersjön i en skärgård med höga skogsbevuxna bergsöar och klippiga stränder. På Ulvön väntade ett idylliskt lite samhälle med rosenträdgårdar och trähus. Jag hade rosendoft i näsborrarna, inte surströmmingsos som jag hade förväntat mig. På Ulvö Hotell åt vi veckans läckraste måltid: ett smörgåsbord fullt med olika sillinläggningar, laxanrättningar, goda grönsaksrätter och en och annan kötträtt med. Mums fillibabba!



Gävlefiskarna hade även här lämnat ett vackert litet 1600talskapell efter sig. En Ulvödotter berättade med stolthet om öns historia och om hur det var att leva på Ulvö idag. Cirka fyrtio personer är bosatta här och av dem är två skolbarn som får åka båt i en timme till skolan.

Idag avslutade vi turen vid Skulebergets fot. Inga rövare i sikte!



Dag 4 - Ursinne


På torsdagen åkte vi norrut längs Ångermanälven. Hujeda mig så vackert! Grönskande stränder, branta nipor, forsande vatten, stora öppna dalgångar och så blånande berg i bakgrunden. Minns när jag som barn åkte med familjen från Åre och kom till den här trakten. Vi tre systrar satt bak i folkvagnen och sjöng toner ur Moldau, så fort vi tyckte att det var extra vackert.

Vi stannade hos en potatisodlare med en sällsynt samlarivet. Han heter Torbjörn Holmer och har nära 800 klockor av olika slag som han samlat på sig under årens lopp. I trädgården finns solur, klockstapel och en sinnrik väktklocka där solen hjälper till att visa när det är dags att dricka morgonkaffet. I den gamla ombyggda ladugården tickar och klingar det över allt. Ibland hörs det en spröd melodi, ibland öppnas en lucka och visar en galande gök. Den äldsta klockan var från 1600-talet, de vackraste kanske var brudklockorna. Ägaren visade runt och berättade med stor kunnighet om alla urverk. Vilket ursinne han har, Torbjörn!

I Sollefteå åkte vi upp på Hallstabergets högsta topp och fick en flygplansvy över staden. De gula regementsbyggnaderna innehöll inte längre några militärer, nu hade andra verksamheter flyttat in.

Andra lämningar hittade vi i Näråker vid Nämforsens kraftverk. Där i forsen på runda klipphällar hade tidiga bosättare "klottrat" och berättat om jaktlycka och fiske. Innan vi lämnade Näråker tittade vi in i Pelle Molins stuga, han som skrev Ådalens poesi och som dog väldigt ung i Bodö i Norge. Han var väldigt svag för damer, men hittade sig ingen fru trots att han annonserade i bladet under "Personligt".

Kvällen avslutades som vanligt med en trerätters middag på hotellet och trevligt samkväm med reskamraterna.


Dag 5 - Tillbaka söderöver


Så hade det blivit dags att ta adjö av Kramfors och Ångermanland. Vi åkte inte raka vägen ner, nej L-G hittade smala, ringlande, skogsvägar ner mot Dellensjöarna. Tur att vi inte mötte någon timmerbil i krökarna. Vi passerade Järvsö utan att titta in till Lillbabs. Däremot tittade vi in till konstnären Bror Eric i Bjuråker med sin färgglada och många gånger humoristiska konst.

I Växbo gjorde vi halt, åt lunch och botaniserade bland de många hantverksbodarna. I smeddammen simmade jättestora öringar och foreller som ibland hoppade upp ur vattnet och snappade åt sig flygfän. En stig genom skogen och uppför en brant trapp tog oss till ett linneväveri, där vävstolarna dunkade och slog för fullt. Naturligtvis fanns där en välsorterad fabriksbutik med en massa vackra alster från vävstolarna.

När solen hade sjunkit ner bakom Kilsbergen var vi hemma igen och bilen stod kvar där vi ställt den.

Så nu vet ni hur vi haft det på vår norrländska odyssé!

Ha det!

5 kommentarer:

Lisan sa...

Fantastiskt bra med fina bilder. Går det att länka din blogg till PRO:s hemsida. Det skulle vara toppen! Så där bra kan inte jag få till det.

Lena Lindgren sa...

Vilken upplevelserik och trevlig resa ni har haft! Vackert berättat! Roligt att få "följa med".
Kram / Lillasyster L

Bloggblad sa...

Så skönt det verkar att åka på organiserad gruppresa och bara hänga på utan att besluta en massa saker själv! Bara koppla av och få uppleva trevligheter. Jag borde verkligen pröva det!

Musikanta sa...

Måste ha varit en helt fantastisk resa ni gjort. Själv har jag aldrig åkt längs Höga kusten så det var roligt att se bilder därifrån. Gruppresor är bra eftersom det är så mycket man får se. Åker man själv kan man ju aldrig hinna med så mycket och förresten känner man ju inte till vad som är värt att besöka heller.
Kram från Ingrid

Maggan sa...

Lisan: Tack! Länk och bilder finns på PRO:s hemsida.

Lillasyster L: Ja, det var verkligen en innehållsrik och trevlig resa!

Bloggblad: Rekommenderas varmt. Det är så bekvämt, allt är redan betalt och planerat och du blir servad med information och blir skjutsad över allt. Det är som en skolresa.

Musikanta: Instämmer med dig, ensam hinner man inte med allt som man får se på en gruppresa. Guider tar hand om dig och berättar sådant som du kanske kan läsa dig till om du har god tid och maten står framdukad dit du kommer. Effektivt och givande.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...