Den här lilla damen sätter allt i gungning. Farfar övervakar så att det går rätt till. Efter jobbet åkte vi in till La Stada en sväng för att hälsa på. Efter en fikastund med vaniljbullar och katalaner tog Farfar och Farmor med lilla hjärtat ut på promenad.
Det är så vackert där familjen bor, stora gamla träd, t ex ekar och silverpilar...
prunkande rabatter, bersåer med bänkar lite över allt...
träd med röda frukter som liknar klarbär...Och så finns det välskötta grillplatser, tennisbana, boulebana, stor plaskdamm, flera lekplatser. Det är en Edens lustgård.
Trots besöket i lustgården är mitt hjärta så tungt. Det kom ett mail igår från en arbetskamrat. Ja, det var hennes man som skrev det för själv orkar hon inte. Hon är mycket sjuk, men sänder ändå värme och tacksamhet till oss arbetskamrater. Jag vet att du tar del av min blogg ibland, så därför skriver jag till dig: - Du är enastående och fantastisk!
Trots besöket i lustgården är mitt hjärta så tungt. Det kom ett mail igår från en arbetskamrat. Ja, det var hennes man som skrev det för själv orkar hon inte. Hon är mycket sjuk, men sänder ändå värme och tacksamhet till oss arbetskamrater. Jag vet att du tar del av min blogg ibland, så därför skriver jag till dig: - Du är enastående och fantastisk!
Orden trängs i min kropp, men vill ändå inte ut. Jag kan bara säga att jag känner ödmjukhet och respekt. Livet formar sig så olika för oss. Ibland önskar jag så starkt att jag var Superwoman. Som nu.
5 kommentarer:
Livet är både glädje och sorg - känner samma som dig, önskar att man var superwoman och kunde ställa allt tillrätta :-(
...så liten man är när livet visar sig från den sidan...när någon som minst anar eller behöver det, eller är värd det drabbas..så maktlöst..sånt mod, sån kraft ändå...beundran..önskan om nya krafter.
Om vi kunde..så skulle vi.
AK
Visst är det tungt när Livet kommer så tätt inpå... så länge allt funkar glömmer man lätt hur skört allt är.
Därför passar jag på att njuta extra mycket de dagar som allt är lugnt omkring mig och familjen, jag vet att det inte är självklart.
Lilla barnbarnet kommer hit - hon blev biten av en stor mängd strandloppor igår, så det blir ingen badresa för oss idag. Vi har fyllt plaskpoolen i trädgården i stället.
När jag läser det här inlägget så önskar jag... ja, verkligen önskar... precis som ett litet barn som tror på magi och trollspön... att jag ägde just ett sådant spö.
Då skulle jag svischa det över din vän... trolla bort det svåraste nu.
Men jag kan ju inte det... så i tanken skickar jag en liten bön ditupp om att allt ändå får bli så bra det bara nånsin kan bli!
Varm varm kram... till dig, Maggan, och till din vän.
Tack för varma kommentarer. Skönt att det finns sådana som ni med hjärtat på rätta stället.
Kram
Skicka en kommentar