God morgon!
Härom dagen var jag med på en bussutflykt. Det är en av privilegierna man har som pensionär. Känner du igen vyn? Här satt Verner och spejade bort mot sitt älskade barndomshem, Olshammar. Vi besökte nämligen Övralid.
Vår kunnige guide hette Lars, lite lik Göran Greider slog det mig. Han berättade med stor inlevelse om Verner von Heidenstams år på Övralid tillsammans med sin väninna Kate. Då och då deklamerade han en dikt (
Jag längtar stenarna där barn jag lekt ...) eller läste några rader ur Heidenstams bok Folke Filbyter.
Guiden väckte intresset för Heidenstam hos mig. Jag fick lust att forska lite mer.
En annan mycket kunnig guide träffade vi i Godegård, ett ställde som jag och min kompis Christina cyklat förbi många gånger när vi ställde upp i Tjejvättern för länge sedan. Men aldrig att jag stannat till där. Nu skulle det bli av.
Vi började med fika i en av de gula flyglarna till säteriet. Inget fika för Anders Busschaufför som fick hasta iväg och byta till en buss utan trasig bakdörr.
Men vi andra fick höra mycket intressant om bygden och om historien om säteriet Godegård och dess ägare De Geer, Grill m flera. Påglarna skrek i bakgrunden och ville ha uppmärksamhet. Det berömda porslinsmuseet var omfattande. Där visades nog varenda mönster som någonsin tillverkats på porslin i Sverige. Det fanns till och med ett mönster som hette Margareta, och det var jag ju tvungen att fota:
Lunchen åt vi i Motala. Vi var ett gäng som hamnade på trevliga Hamnkrogen alldeles vid vattnet. Motala var rustat för att ta emot Vätterncyklister, så vägar var avstängda och det skapade långa bilköer. Anders tålamod prövades igen, men han är cool kille och hittade lösningar och utvägar.
Alla var mycket nöjda med turen. Vi tackar hembygdsföreningen som ordnade den trevliga resan! En extra guldstjärna till Anders Busschaufför! 🌟
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar