Väldoft

Bilden på lavendel har jag lånat från nätet, resten är fotat av mig för en liten, liten stund sedan.  Som vanligt kan du klicka på bilden för att få den större.

Jag hör definitivt inte till den pyssliga sorten, men lite romantisk är jag ändå. Jag fick för mig att tillverka några lavendelpåsar och gjorde dem som små vita hjärtan. De har länge legat på min "att-göra-lista", men idag blev det utfört. Du kan se dem på bilden ovan. Det kändes trevligt att skapa något med egna händer.

Det är påskafton idag och Maken och jag är ensamma hemma. Ja, riktigt ensamma har vi inte varit. Påskgummor och påskgubbar har stått i dörren och önskat Glad Påsk och grävt ett tag i godisskålen. Nu börjar man se botten på skålen.

Dagens sjal

Dagens sjal är skir, vit och grön. Jag har haft den i min ägo sedan i julas, då jag fick den från min väninna Ch. Jag känner mig så elegant när jag sveper den om min hals.

Ja må han leva!

För 33 år sedan föddes Pe, min yngste son. Han kom lätt och snabbt till världen. - Är det så här det är att föda barn! Då skulle jag kunna föda ett till imorgon, utbrast jag. Med förste sonen, Joy, var det en utdragen historia, 26 timmar, då värkarna inte fungerade som de skulle. Med Pe fick jag uppleva hur kroppen egentligen ska reagera.

Idag har vi firat Pe hemma hos oss med god mat, hemlagad tårta, godis och några partier Spite & Malice. Lilla Hjärtat hade tillverkat ett armband till sin farbror. Det var nog den allra finaste presenten.

Dagens sjal

Den här batiksjalen är ganska liten i ovanliga färger. Den kom till mig på åttiotalet via ett indiskt besök. Jag tog hand om en vacker, livlig indisk dam, som var fru till min chefs affärsbekant. Så många spännande möten jag fått uppleva genom jobbet!!

Onsdagsträning

Onsdag morgon innebär träning på gymmet. Maken och jag hastade iväg och sammanstrålade med exkollegan Arne O bland gåband och motionscyklar. Det är skönt att ge kroppen vad den tål, både vad det gäller kondition och styrka. Dessutom får man sig lite nyheter till livs. Arne, som bor i tassemarkerna, hittar nya varg- och lospår på sina dagliga hundpromenader. Det är lite oroväckande nu i lammningsperioden. Hemma hos Arne har tre små lockiga lamm redan kommit ut och fler är på gång. Som tur är får de bo i kätten under natten.

Efter lunch tog jag tåget till La Stada och träffade min psykologistuderande. Då gäller det att träna sin psykiska styrka och det kan vara nog så svettigt. Det blir nytt pass idag.

Det var skönt att sitta på tåget och titta ut genom kupéfönstret. Solen lyste milt på åkrarna där svanar, gäss och rådjur gick och betade.

Dagens sjal

Denna sjal ingick i munderingen för mässan Schweissen & Schneiden i Essen 1997.
Den är gjord av finska Marja Kurki och riktigt fin.

Herrarna hade slips i samma mönster.

Så här prydliga var vi i vår monter.

Livlig tisdag

Vilken tisdag det blev! Först en stund på gamla jobbet för att ge lite tips och råd inför en kommande stormässa, en mässa som jag har erfarenhet av sedan 1985!

Sedan klev jag in i Röda Korsets butik Kupan för att göra mina timmar där. Hela affären var fylld med glada kunder som åt våfflor för glatta livet. Vi firade att butiken funnits i 15 år i år och bjöd därför på kaffe och våfflor. Det låg som ett härligt stekos över oss alla.  Dessutom var det halva priset på kläder och skor. Vad sägs om ett par söta barnskor för 8 kr eller jeans för 10 kr, en fin fodrad vinterjacka för 40 kr. Oj vad det plingade i kassaapparaten hela eftermiddagen. Jag var precis slut när jag knäade hemåt.

Idag blir det träning i dubbel bemärkelse, först fysisk och sedan psykisk.

Dagens sjal

Dagens sjal är en färgsprakande röd sjal med häftigt mönster och silkesmjuka fransar. Den förärades jag av gänget på bilden. Det var våra trevliga och duktiga säljare från Portugal som var på besök i Sverige och Finland år 1995. Jag följde med dem på en tur och hade mycket roligt de dagarna.

Här sitter gänget framför Gripsholms slott. Det är jag som är tjejen i rött.

Måndagsnöjen

Vår kära gräbba, hon i rött, fyllde 80 år igår och bjöd bland annat på spettekaka med glass och frukt. Vi lät oss väl smaka och gamle prosten höll ett hyllningstal till henne och det skånska arvet.

Bilden av Jeja är lånad från nätet. Mina bilder blev suddiga.

Från en helt annan del av landet kommer Jeja Sundström, som underhöll  115 personer på Casselgården igår eftermiddag. Hon berättade anekdoter från Storuman och Stockholm och sjöng och spelade och fick många skratt och applåder.

På kvällen hade jag körövning inför påskdagen, då Finnerödja kyrka ska återinvigas. Oh-andet till Gabriellas sång börjar så smått att sätta sig. Det ska nog bli bra.

Idag blir det en liten insats på ESAB och sedan några timmars jobb på Röda Korsets Kupan.

Här sitter det inte fast!

Dagens sjal

Dagens sjal är egentligen ett huckle, sytt med knytband att fästa i nacken och med vadderad front. Jag inhandlade den i början av 70-talet på Sigma, ett varuhus i Västerås. Det var fräscht och modernt då att bära sjal. Någon som minns?

Dagens sjal

En gång för några år sedan, då min vän och arbetskamrat R var hemma och sjukskriven, gav jag henne idén att börja blogga. - Kan du inte skriva om alla dina sjalar, föreslog jag. Nu hann hon tyvärr inte det. Sjukdomen besegrade henne och hon gick bort, alldeles för tidigt.

I mina byrålådor finns det också en massa sjalar, som innebär en hel del minnen för mig. Så nu tänkte jag berätta lite kort om några av dem.

Dagens sjal får bli den första jag fick. Den kom som present från Ma och Pa Neumann i London när jag var en tolv, tretton år gammal. Den andades stora världen. Jag stod precis på randen till tonårslivet. På grund av denna sjal, blev mina favoritblommor gula rosor.

Imorgon berättar jag om nästa sjal i samlingen.

Årets påskbasar

Sonen Pe hjälpte till vid mitt loppisbord.

För tredje året i rad ordnade internationella gruppen och diakonigruppen i Ramundeboda församling en påskbasar. Vi ordnar med loppisbord, brödlotterier, kaffeservering, varm korv, försäljning av påskris ... I år hade vi också bjudit in några av traktens hantverkare och småföretagare. Britt-Inger spelade sköna melodier  på flygeln.

Till en början strömmade folk in genom dörrarna. Det kunde bli en morotsmarmelad här och en grytlapp där. Sedan en lång pratstund med bekanta vid fikabordet. Just att träffa bekanta och prata bort en stund hör till det viktiga en sådan här gång. Men det allra viktigaste var att vi fick ihop en bra slant till fasteinsamlingen för världens nödlidande.

Några av de fina fjäderblommorna vi tillverkade till påskriset