2021-09-20

Tranors flykt och historiska vingslag


Min väninna T-S och jag gjorde en road trip här för leden. Vi letade oss söderöver på små vägar, ibland tog vägen slut och vi fick vända. Vi passerade raka furor, svarta kossor, lönnar som började visa färg. Strax utanför Älgarås blev himlen mörk av skriande tranor som skruvade sig fram i serpentiner, också de på väg söderut. Vi mellanlandade i Hova, tranorna kanske mellanlandade vid Hornborgasjön.

Det blev gofika på det mysiga lilla konditoriet/bageriet och jag köpte med mig matbröd hem. I Undenäs gick vi runt den väldiga katedralen och såg platsen där den gamla kyrkan i Undenäs legat och där Constantia Eriksdotter begrovs 1650. Hon var Erik XIVs frillodotter och kallades Drottningen av Tiveden. Hon var gift med hertig Karls kammarjunkare, den engelske adelsmannen Henrik Frankelin, och de bodde i Bocksjö som de fått i förläning av Constantias farbror Karl.

Det lär finnas en blå pärla kvar, en pärla som tillhört Constantia. Min vän T-S har massor med pärlor och ädla stenar, som hon tillverkar vackra halsband av. Jag slog till på ett sådant och sedan vände jag kosan hemåt igen.




2021-09-17

Uppstart, omstart - hjulen rullar igen

 Den här veckan har hjulen börjat rulla igen. I måndags var det dags för line dance efter ett långt uppehåll. Stegen satt rätt bra, trots allt, men jisses vad svettigt det blev. I tisdags efter jobbet på Kupan var det körens tur att klara struparna igen. Vår körledare hade valt ut några gamla godingar att öva på: John Rutters Se på din värld och Py Bäckmans Min plats på jorden, till exempel.

I onsdag drog Föreläsningsföreningen igång igen och vi hade ingen mindre än Lennart Palm från Lerum som affischnamn. För ovanlighetens skull höll vi till i kyrkan, så att Lennart kunde varva sina bilder med riktigt åskådningsmaterial, d v s de vackra vapensköldarna som hänger på kyrkväggarna. Han berättade bland annat om vad gravkapellet vid Bodarnesjön innehåller, vilka som ligger i kistorna där. Han hade varit där och kikat och funnit allt i bästa ordning. Lennart var nöjd. Vi i föreningen var också nöjda, med föreläsningen och med att det kom så många som ville lyssna.

I torsdags rullade hjulen igen, men mer bokstavligt. GG och jag tog bilen några mil söderut till vår goda vän som bor i den söta lilla undantagsstugan vid hennes barndomshem. Regnet strilade utanför fönstret, men inomhus hade vi det så skönt och gemytligt. Vi hade mycket att ta igen, mycket att prata om. 


Hösten är kommen. Hör stormarna gny.
Svanen tar avsked och svalorna fly.
Carl Fredric Dahlgren



2021-09-12

Tiveden vs Amerika


Igår eftermiddag bevistade vi festivalen Tiveden Americana i den lilla idyllen Sannerud vid Undens strand. Bilden ovan får illustrera kulturkrocken, som egentligen inte är någon krock över huvud taget. På långtradarflaket bytte den ena musikgruppen av den andra. Sköna gitarriff blandade sig med hamburgeroset från Luripompa och sorlet från publiken. Hundar och ungar och (hembryggt äppel-)vin i en härlig blandning.

Inledningsvis (vi var först på plan) regnade det och vi och våra vänner A och G tog skydd under parasollet i Kafferosteriets trädgård. Vi satt på sköna renfällar och drack gott kaffe och åt bullar och kunde inte ha det bättre. Efter ett tag lättade det och vi förflyttade oss till Luripompa med fin uppsikt över scenen.


Dragon Dolls heter ett tufft tjejband från Uppsala, som spelade jättebra och sjöng i stämmor. Efter en stund fick bandet en femte medlem. Dottern till keyboardisten knallade upp på scenen och satt en stund och vilade benen. 


Vi fick lyssna till skön musik hela eftermiddagen och äta Tiveds Handels goda hamburgare. En och annan "kändis" träffade vi också på. 


Jag gillar de här mossbelupna stengärdsgårdarna som finns i Sannerud. Visst är de fina?

Jag skrev ihop en artikel på Sydnärkenytt imorse och den ligger nu på nätet, här är länken. Där kan du läsa vad som hände mer!



2021-09-10

Rött som lingon och som gubbar på en tårta

 

Hur många lingon finns i skogen, det är titeln på en film som kom för några år sedan. Jag kan konstatera att i år finns det oändliga mängder. Ve och jag spurtade ut i skogen när solen så sakta började dala bakom stammarna. Bäst att passa på innan regnet kommer tillbaka, tänkte vi. Nu var lingonen väldigt mogna, till skillnad mot förra gången vi var på samma ställe. Jag fick med mig några liter hem att råröra och frysa. Med hem kom också en älgfluga. Det lömska kräket hade gömt sig i kalufsen, trots att jag hade keps på mig. 

Veckans jobb på Röda Korsets Kupan bjöd på en överraskning. En snäll kund hade bakat en tårta och inte vilken tårta som helst. Ett riktigt konstverk, som dessutom smakade fantastiskt gott. I dörren står en liten stamhund som väntar på sin matte, som är stamkund hos oss. 

A pro på tårta, så har vi haft besök av min käre kusin och hans fru, som var på genomresa. Jag bjöd inte på någon tårta, utan det blev varma kantarellsmörgåsar och blåbärskaka med grädde istället. För knappt sjuttio år sedan blev han och hans syster däremot bjudna på tårta av min hulda moder. 


Tjing a ling!


2021-09-07

Det ringer, det ringer, skynda dig att svara!

Ren luft - så står det med stora bokstäver på den vita skåpbilen på gården. Utanför står chauffören och röker! Det är första gången på länge som jag känner cigarettrök, konstaterar jag när jag hämtar morgontidningen i brevlådan.

Igår, mot kvällningen, hände det två saker inom loppet av några sekunder, en bra och en dålig. Det ringde på dörren och samtidigt ringde mobilen i fickan. Utanför dörren stod Na och räckte över en påse full med kantareller, som hon plockat på sin skogspromenad. Blev så glad!

I mobilen var det en ilsken man som hävde ur sig sin besvikelse och misstro. Han tyckte att jag agerat konstigt och felaktigt. Det var mindre roligt att höra. Det tog hela kvällen att komma över.


Tänk att tråkiga saker fastnar bättre än trevliga, ibland!


2021-09-06

Blå som himlen och som en fjäder i hatten

En morgon när jag vaknar är hela gräsmattan överdragen med silverglitter. Frost! Redan. Termometern visar på lite drygt en grad varmt. Men med solens hjälp stiger temperaturen snabbt till 15 grader i alla fall. Det är lite svårt att vet hur man ska klä sig. På väg till affären ser jag folk i shorts och folk i täckjackor, om vart annat.


Högt ovanför mitt huvud hör jag ett motorljud. Där ritar ett flygplan ett streck över den knallblå himlen. Är det på väg till Köpenhamn, månn tro?

Igår fylldes huset med lek, skratt och bus, igen. Lilla Lila kom på besök. Så roligt. Hon ville leka de lekar vi brukar göra när hon hälsar på: leka med farmors änglar, lägga memo, prova armband och halsband.

Lilla Lila, hennes mamma Em och jag har en gemensam favorit, Astrid Lindgren. Astrids berättelser griper tag och sätter igång fantasin på ett helt annat sätt än alla andra. - Hennes berättarröst ger mig gåshud, säger pappa Pe. Em läser högt ur Ronja Rövardotter, en bok som Maken fick från Svenskt Filminstitut. Han skulle nämligen visa filmteamet med Tage Danielsson i spetsen på lämpliga inspelningsplatser i Tiveden med omnejd. - Vackert och vilt, men alldeles för oländigt för vår inspelningsutrustning, sa "han som hade hand um ett".


För en knapp vecka sedan invigdes en liten butik och jag var där och gjorde en intervju. Lägger länken här. På en hylla låg en fantastisk skapelse, en hatt som kunde ha tillhört Hattmakaren i Alice i Underlandet. Den hade butiksägarinnan Mova vunnit pris med och den fanns där bara till att få titta på. 


Länge leve fantasin och kreativiteten!


2021-09-01

De sista dagarna i augusti


God morgon!

Efter några höstlika dagar med regn och blåst slog vädret om. Solen lockade ut oss att ta en liten sväng med bilen i våra vackra omgivningar. Inte bara oss för den delen, den lockade även ut fjärilarna igen. I handelsträdgården träffade jag på en präktig amiral som satt still medan jag fotade. 

Jobbet på Kupan har dragit igång igen efter en lång pandemipaus. En eftermiddag i veckan tar jag på mig den röda västen och säljer kläder, prylar och en och annan möbel. Vi som jobbar där är volontärer och det mesta av förtjänsten skickas vidare till behjärtansvärda ändamål, både lokala och internationella. Förutom att vi bidrar till en lite bättre värld, så har vi roligt också. Här är en bild, tagen en februaridag för några år sedan, då kunden provar en selfiepinne, som hon sedan köpte.


Igår gick jag över ån igen, till vårdcentralen, denna gång för att göra diabetes- och hälsocheck. Och nu på morgonen är det Makens tur att göra ett besök. Jag kunde inte låta bli att fota utsikten från bron:

Och åt andra hållet:


Ha en bra dag! Det ska jag ha.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...