Hänt i veckan

God morgon!

Bilderna ovan är från gårdagens utflykt. Vackert väder = utflykt. Vi laddade ryggan med ostmackor och kaffe och åkte ner till Hajstorp. Solen bröt igenom i ett hål i molnet och belyste det gröna vattnet. Folk kom cyklandes längs kanalen och stannade till vid slusscaféet som höll söndagsöppet. Högt ovanför oss ropade ett gäng tranor som kom flygande i formation. Om du tittar noga på bilden uppe till vänster så ser du dem. 

Vi tog svängen över Älgarås, Undenäs och Sannerud innan vi var hemma igen.

I veckan som just passerat startade studiecirklarna, en landskapscirkel (Skåne) och bokcirkeln. Jag har börjat träna igen tillsammans med coachen Maria och ett seniorgäng. 

Så följde jag med Maken på en spelning med Tivedspôjkera. Mycket trevligt och medryckande. Det tyckte både jag och de andra åhörarna. Det ska va tunna skivor av dig, föga hjälper nu dina böner....

Veckan avslutades med ett biobesök tillsammans med E-M. Vi såg Mord i Venedig. Hercule Poirot snurrade sin mustasch och löste invecklade mord i ett palats fullt med osaliga andar. Huuu!!

Ha nu en riktigt bra septembervecka! Det ska jag ha.

Maggan

Kolmilan Kerstin

Hej igen!

Jag måste titta in här igen och berätta att vi var med om något festligt igår. 

Efter en fin stund i kyrkan med prästens tänkvärda ord om systrarna Marta och Maria och gott kyrkfika åkte jag hem till Maken. Solen lyste varm och vi beslutade oss att utnyttja dagen på bästa sätt. Vi plockade upp våra kompisar A och B och drog till skogs. 

I Dammtorp var det milans dag. Till skillnad från gatorna i Laxå som får namn efter män (ja, jag har ju berättat om vårt föredrag för hembygdsföreningen), så får milor kvinnonamn. I år heter milan i Dammtorp Kerstin,

Här är den Kerstin som fått namnge årets mila. Det ser ut som det bolmar ur hennes hatt, men det tänkte jag aldrig på när jag fotade henne.

Det var mysigt att sitta där runt elden och äta kolbullar med lingonsylt och språka med folk. Det var det många som tyckte. Det fyllde på med människor hela den soliga eftermiddagen. Det kom gamla och unga, barn och hundar. Men inte en mygga! Det var väl rökens förtjänst. När vi åkte hemåt igen doftade vi som fyra välrökta böcklingar, något som fick mig att minnas scoutlägren i ungdomens dagar.

Ha det!

 

Skördetid

God morgon!

Det är söndag morgon efter en synnerligen intensiiiv vecka.

 Igår, när inget speciellt stod på programmet, passade vi på att plocka ner vindruvorna. Vinstocken, som jag fick för 22 år sedan, bar osedvanligt många klasar i år. Det blev både marmelad/gelé och juice.

Sällskapslivet har frodats i veckan. Det blev en fin lunchträff på favoritrestaurangen med E-M och Ve och en middag med tre exkollegor på den andra asiatiska restaurangen (bilderna ovan är från den kvällen). 

Det var full fart på Kupan igen på onsdagen. Det är roligt. En del letar efter någon häftig inredningspryl eller fräscha höstgardiner. Någon efter en värmande jacka att ha under bistrare tider. En del kommer in bara för att köpa sig en kopp kaffe och en bulle för tio kronor och prata en stund.

Titti och Ulla-Britt blir fotograferade av Länsposten

Jag var med på ett seminarium i torsdags, anordnat av Röda Korset. Anna från "Huvudkontoret" höll i trådarna och fick oss att diskutera mål och mening med verksamheten. 

En kväll i veckan höll Maken och jag i programpunkten "Männen bakom Laxås gatuskyltar" på hembygdsföreningens månadsmöte. Vem vill inte veta vem Öfwerström eller Hjalmar Thyr var? Och varför har herr Aulin fått sig en egen gatsnutt? Det blev mycket lyckat med en härlig dialog med publiken. som kunde fylla i med sina minnen och upplevelser. Det var fler än en som upplevt Rabbikärringen flåsa i bakhasorna mellan Laxå och Röfors.

 

Tomaterna eftermognar, en efter en, och de smakar sött och gott, mycket mer än de man köper i butiken.

Nu ska jag hoppa in i duschen. Är kyrkvärd idag och ska vara på plats klockan nio.

Ha det så gott!

Maggan

Brittsommar med hösttecken

God morgon!

Tio dagar har passerat sedan jag skrev sist, tio dagar då sommaren kom tillbaka med sol och mild värme. 

Jag har plockat av tomaterna från sina vissna stänglar. De flesta är gröna och får ligga och eftermogna på diskbänken. Jag funderar på om man kan göra marmelad eller chutney av dem fast de är gröna. Eller jag ska kanske passa på att steka dem, som i "Stekta gröna tomater". 😏

Druvorna mognar i stora klasar vid söderväggen. Där blir det mycket att ta rätt på. Hoppas att Maken kan ladda damejeannen igen.

Ett och annat kalas har jag också hunnit med. Min kära kompis E-M fyllde 89 år och vi var många som ville hylla henne, hon är en mycket omtyckt person. Maken och jag tillbringade en skön söndagslunch tillsammans med kusin B och hennes man vid Sjötullen i Svartå. Och igår träffade vi barnbarnen, flickorna V.

Lilla Lila, eller Stora V, underhöll oss med blockflöjten. Hon har precis börjat första klass.

Lilla V höll takten med rytminstrument. Hon har blivit 10 månader och är stark och glad. Vill gärna träna sina ben så att hon snart kan springa ikapp storasyster.

Ett hösttecken är att Kupan kör ordinarie tider igen, varje tisdag och onsdag mellan 10.00 - 17.00. Nu plockar vi fram varma tröjor och jackor, vackra klänningar och flanellskjortor. Och allt är "billigt, billigt, billigt"!

Bokcirkeln startar i veckan som kommer, men vi har redan samlats och gått på bio tillsammans. Vi såg förstås The Book Club 2", med vackra vyer över Rom, Venedig och Florens. "Tjejerna" Jane Fonda, Candice Bergen, Dianne Keaton och Mary Steenburger är så härliga, även om jag tyckte att manuset var lite stolpigt.

Ha det nu så bra och njut av september!

Små lätta moln

Sommarens sista dag med blå himmel och fluffiga vita moln. Då måste vi ut och njuta av luften och solen. Vi köpte med oss lunchen och bänkade oss vid favoritbordet med utsikt över sjön Unden. 

Långt där ute såg vi sex kanoter som kajkade runt mellan öarna. Gissar att det var ett gäng turister från Tivedens Camping. Några fiskare la i sina båtar vid bryggan intill oss.

Citronfjärilarna flög ivrigt över vassen och över det torra gräset. En blev uppsnappad av en trollslända och fick en sista flygfärd upp i en björk.

På avstånd hördes en tranas ensliga rop och ett annat fågelläte, som min app påstod vara en gök!!

Det här gamla flyttblocket kallas för Bergtutterastenen. Här gick landsvägen förbi, den mellan Tived och Askersund. För att inte råka illa ut på vägen kastade de vägfarande in små stenar i fördjupningen. En som också sökte skydd här var stortjuven Bildsköne Bengtsson och hans kumpan Tatuerade Johansson. Här låg de och tryckte medan ordningsmakten letade efter dem.

En så vacker blomma stod intill den gamla landsvägen. Kan det vara en Skogsklocka, Campanula Servicaria, som Stefan gissar?

Innan vi lämnade skogen fick jag med mig lite svamp, lagom till kvällens varma mackor.

Önskar er en skön september, det sägs att det ska komma in ett högtryck över landet! Det låter bra.

 

Hjärngympa

Sommarens sista ros? Den utplanterade krukrosen blommar så vackert i rabatten. En droppe från gårdagens heldagsregn glänser som en diamant bland kronbladen.

Idag skiner solen och Maken och jag ska snart bege oss till vår gode vän A i A-sund. Där vankas det lunch, prat om sommarens alla äventyr och om vi hinner med, ett parti Alfapet.

Det är nyttigt med lite hjärngympa då och då. I torsdags deltog två av mina vänner och jag i frågesporten Hjärnkoll, i SPFs regi. Uj, uj så svåra frågor. Vad sägs om:

• Vem fick Augustpriset i Skönlitteratur 2022? 
• Hur många kasus finns det i latin?
• Vem fick nobelpriset i fysik 1901?
• Vad heter strålbenet på latin?
• Hur mycket är en googol?
• Vad är en person som har kinesofobi rädd för?
• Vad heter den helikopter som skickades till Mars 20 juli 2020?

Dessa, plus 38 frågor till, fick vi svara på under sammanlagt 45 minuter. Det var 13 lag som deltog och vi placerade oss i mitten. - Det här var kul! Det får vi göra om, sa B-I.

Foto från Sydnärkenytt

Norge, Norge det är ett härligt land!

Tillbaka igen efter en fantastisk resa i Norge. Jag känner att det kommer att ta lång tid att smälta allt det jag har fått vara med om.

Människorna

Jag har fått resa med ett gäng nya och gamla vänner, så hjälpsamma och positiva hela bunten. Min rumskompis TS och jag har rest tillsammans förr, vi har trevligt tillsammans. 

Här är vimmelbilder från veckan. En av damerna, hon i mitten längst ned, var kanske lite stel, men de andra är det fart på!

Vi har träffat på så hyggliga norrmän också: guiden i Bergen och kyparen på restaurang Bryggeloftet är bara några av dem. För att inte tala om vår egen reseledare Anders Lien! Han är guld värd!

Naturen

Jag hade tagit med mig pappas gamla nötta karta över Norge från 1973. Den hjälpte inte så värst. Serptentinvägarna var i många fall ersätta av tunnlar, tack och lov. 

Vi tog oss fram genom gröna dalgångar. Efter ovädret Hans härjningar så hade floderna svämmat över alla bräddar. I flodfåran kunde man se flytande höbalar och träd. Men bussen kunde komma fram utan större avvikningar från den rätta vägen.

Ibland befann vi oss ovanför trädgränsen, som här vid Jotunheimen då vi intog dagens lunch med utsikt över glaciärer och fjälltoppar. Härifrån Norges Tak fick vi förstås ta serpentinvägar ner, lite killade det allt i magen.

Här åker vi längs Sognefjorden, så gudomligt vackert!

Och här åker vi tåg på Flåmbanan, en av världens vackraste tågresor enligt Kunskapskanalen.

Kulturen

I Lom besökte vi stavkyrkan från 1100-talet. Den unga guiden visade oss på inristade runor och drakhuvuden högt under bjälkarna i taket. Under predikstolen hade en rik änka mutat in sig i ett eget litet bås. Hon ville väl visa församlingen att hon var förmögen och betydelsefull.

Bergen gav oss en härlig känsla av storstad och kultur. Den duktiga guiden gav oss historiska tillbakablickar. Hon berättade om Hansatiden, då tyska handelsmännen drev handelshus vid Bryggan, om tiden då Bergen var Norges huvudstad, om alla bränder som härjat i staden, om den förskräckliga explosionen då ett fartyg lastat med sprängämnen detonerade i hamnen. Hon hade en hög och klar röst, men ibland överröstades hon av måsarna och av en enveten, högljudd sopbil som borstade gatorna var vi än stod.

Maten

Ja inte kan vi klaga på maten, heller. Vi åt bussluncher i det fria, som Ingalill från Karlstad fixat, vi åt av dignande buffébord på hotellen, vi åt Rallarsoppa på Vatnahalsens högfjällshotell, tvårätters lunch på Schysskroa i Gol, goda pannbiffar i Grums, vi åt fiskekakor och brunost och våfflor. Mätta blev vi, den saken är klar!

Jo, som sagt. Det är en hel del att smälta efter en sådan här fantastisk vecka!

Jag drar västerut

 God morgon!

Det är en tidig söndagsmorgon. Det har regnat hela natten. Jag har hört hur det skvalat när jag vaknat upp med jämna mellanrum. 

Snart ska jag kliva på en buss och resa till regn- och översvämningsdrabbade Norge. Typiskt att ovädret Hans skulle bråka just när den efterlängtade sällskapsresan till ett av Europas vackraste länder skulle gå av stapeln. Men jag hoppas på "en go tur" i alla fall.

Under dagarna som gått har jag hunnit med ett släkt-, ett födelsedags- och ett kräftkalas. Och i en paus i regnandet hittade jag kantareller i "vår" skog.

Om en vecka hoppas jag att kunna fylla min blogg med vackra bilder från Norge. Tills dess:

Ha det!

En släkthistoria

Lagerhuset Trädgårdsföreningen i Göteborg

En fin helg har passerat. På fredagen åt Maken och jag lunch på favoritrestaurangen hos paret Wang. Så gott. Medan jag gjorde några inköp i livsmedelsbutiken, tornade molnen upp sig.

Vi bestämde oss för att åka till den lilla kyrkan vid Bålby på kvällen. Familjen von Scheele hade arrangerat en folkmusikafton med riksspelemannen Olof Ericsson och trion Krakelur. Alla de levande ljusen gav en känsla av julotta. Bänkarna fylldes med åhörare, som fick uppleva en härlig stund med musik från ett uråldrigt Nerike. Det var ballader, danser, visor, ibland spelade på instrument jag inte ens visste fanns.

På lördag förmiddag tog jag tåget mot Göteborg. Mellan Töreboda och Skövde pratade jag med en klasskamrat från gymnasietiden i Västerås. Han råkade befinna sig på samma tåg och såg när jag klev på. Naturligtvis tog vi en selfie:

Hade det inte varit för Facebook, så hade vi nog inte känt igen varandra. 

I Göteborg väntade syster S på mig. Vi knallade över Drottningtorget och in i den anrika Trädgårdsföreningen. Där blommade det för fullt och vi hann gå runt och njuta av fägringen, innan det var dags för det stora släktkalaset som min kusin ordnat i det rymliga och luftiga Lagerhuset.

Hela eftermiddagen minglade och vimlade man med kusiner, kusinbarn, kusinbarnbarn och flera vänner till henne, hon som är släktens matriark idag. Vi fikade, pratade, skålade i champagne och åt en libanesisk, alldeles utsökt, buffé. Kusinen hade med hjälp av sin son färdigställt en släktbok, som vi kastade oss över. Ett kusinbarnbarn tog över showen helt och hållet med en perfekt version av Michel Jacksons dans. Jag tror vi såg en stjärna födas!

På söndag förmiddag var det dags att säga adjö till Gustav II Adolf och dra hem till den lilla galliska byn!

Sista dagarna i juli

 

Juli månad är snart till ända. Dagarna rullar undan, varje dag med både solglimtar och skurar. 

Familjen V har varit på campingtur och behövde komma och värma upp sig efter den erfarenheten. LL stod på tröskeln, blöt och med hackande tänder. Så farmor spolade upp ett skönt bubbelbad för henne att värma upp sig med. LV hade nog tyckt det hela var ganska mysigt med friluftslivet, tätt intill pappa, mamma och storasyster.

I veckan som gått har jag varit aktiv på Sommarkyrkan och sett till att deltagarna fått hembakt bröd till kaffet. Och sedan har Maken och jag tillsammans med hembygdsvänner tagit emot besökare i vårt fina bruksmuseum och arkiv. Oj, så många som kom! Ett dragplåster var nog "popup" caféet i herrgården, som håller öppet när hembygdsföreningen har sina visningar. Jisses så gott och så härlig miljö! Tänk om caféet kunde få bli kvar där! Det vore drömmen!

Till glädjeämnena i veckan hör också besöket av paret från Borlänge, som tittade in när de var på genomresa med sin husbil. 

Räkna de lyckliga stunderna blott!

Singing in the rain

Visst ser det soligt och härligt ut på bilderna ovan? De är tagna igår kväll vid Finnerödja Hembygdsgård. Linda Marie Skog sjöng vackert och svängigt till ackompanjemang av tre musiker: Mats Eriksson, Bengt Sundquist och Jan Kenneth Rönning. Synd bara att illvilliga regnmoln hovrade över våra huvuden och duschade oss. Hembygdsföreningens damer fann raskt på råd och försåg borden med rejäla parasoll, så vi slapp bli alltför blöta.

I lördags gjorde vi en liten tur till Sannerud, där Länsmuseet hade ställt upp en buss för att visa utställningen från Träd till slöjd. Utanför bussen satt Anita och spann trådar av finaste ull.

OK, bussen var väl inte lika imponerande som ESABs demobuss*, som några kära exkollegor vänligt påpekade i inlägget på FB. Men den fyllde sitt ändamål. Smartast var bokhyllan som visade olika träslag. Bokryggarna var bark och inuti såg man träslaget. 

Foto: Susanne Urberg

*Här är senaste versionen av ESABs demobuss, en trailer som kör runt i Europa och visar svetsmaskiner. En gång var även jag med ombord och visade våra produkter i Bretagne.

Au revoir!

PS: Hur har ni det med mördarsniglarna? Igår kväll när jag kollade om en liten sen jordgubbe äntligen mognat, upptäckte jag två tjocka mördarsniglar som låg och mumsade på den. En annan kalasade på en amaryllisknöl och en fjärde tog små fina tuggor av en karpaterklocka. Jag gjorde processen kort.