2016-12-31

Lågbudgetraket


Istället för att fyra av raketer kan man tända tomtebloss. Det sprakar och lyser fint.

Gott Nytt År!

2016-12-28

Prästens lilla kråka

Foto: Jan Wallgren
Det här är en sådan underbar bild så jag måste visa er den. Den är tagen på Annandag Jul på eftermiddagen när Laxå-kören sjöng i gudstjänsten. Kalle, som är körledare, tyckte att det var för få sopraner, så han anlitade kyrkoherdens fru och lilla dotter att sjunga med. Frun står längst fram till vänster och vem dottern är har ni ju redan listat ut. A-M som skymtar till vänster om frun är också extrainkallad.

Med hjälp av dessa tillskott genomförde vi våra sånger till stor belåtenhet. Vad vi sjöng?

  • Jul, jul, strålande jul
  • Vintergatan
  • Jag drömmer om en jul hemma
  • Himlen i min famn
  • Gläns över sjö och strand
Kyrkoherden själv fångade detta ögonblick, hukande i sin vita alba, med mobilkameran i högsta hugg. Ett lyckosamt hugskott.

Själv skymtar jag fram bakom frun och damen i röd klänning. Jag kan riktigt höra mina bloggande körledarvänner grumsa över de högt hållna notpappren. Men betänk att bilden är tagen från en låg nivå. (blink, blink)

Lilla tösabiten var så bedårande söt och behändig på alla sätt och vis. Och snart ska hon bli storasyster, minsann.

Sköt om er, så ses vi snart igen!

2016-12-27

Maggans Årskrönika 2016 - Vad hände?

Vattentornet Annandag Jul 2016

Återigen har det blivit dags för en summering av året som gått. Så mycket har hänt, både roligt och tråkigt. Dagarna har varit fyllda: jobb på Kupan och på arkivet, möten med FN-föreningen, Hembygdsföreningen och Föreläsningsföreningen, Öland-studier i cirkel, sång med Kalle-kören och Bodarne-kören, kyrkvärdskap och protokollskrivande i Församlingsrådet, medverkan till en broschyr och till Bodarne-Magasinet, haft Andrum tillsammans med Åsa och musiker. pluggat svenska med invandrerska, rest, träffat familj och vänner ....

Höjdpunkten på året har i alla fall varit Lilla Lilas födelse den 13 april!

Januari

Kullängsstugan

  • Hälsade på familjen på Blomsterkullen en bister vinterdag
  • Blev utelåst en kall kväll
  • Tulpanens dag
  • Talgoxen lät höra sitt vårläte

Läst: Järnblod (Marklund) och Barn av min tid (Rydbeck-Zuhr)

Februari

Kaffe och semla vid köksbordet

  • Melodikryssade på bibblan
  • Bodil Malmsten avled
  • Tjejfest i orienteringsklubbens stuga
  • Andrummet handlade om kärlek

Läst: Hem över isen (Linn Persson), Levande och döda i Winsford (Nesser) och I farans riktning (Sten)

Mars

Vinnande laget i Askersund

  • Huset fick ny fasad
  • Sillsexa
  • Besökte svansjön vid Tysslingen 20/3, 4480 svarnar den dagen
  • Dagny, Vera och jag vann PRO-Vetarna i Askersund
  • Frans vann Melodifestivalen

Läst: Älskad, saknad (Oates) och Bakom den gyllene fasaden (von Platen)

April

Och de tu har blivit tre 

  • Laxå Herrgård (Hemgården) brann på andra våningen
  • Blåsippspromenad i Trystorp 9 april
  • Lilla Lila föddes 13 april
  • Utflykt till Varnhem
  • Snöfall den 23 april
  • Firade Valborg med hela familjen hemma hos oss

Läst: Min mormor hälsar och säger förlåt (Backman) och Mellan ebb och flod (Pilcher)

Maj

Mouse Hole, England



  • Björkarna slog ut 2 maj
  • Helt ensam i biosalongen, såg dokumentär om Ulla Billqvist
  • Englandsturné med kompisarna U o A, Lands End, Scillyöarna, Bath, Cotswold, Oxford
  • Körkonserter
  • Värmlandsresa med buss
  • Liljekonvaljplockning

Läst: Ekon (Steele) och New Dahlhi-Borås (Andersson)

Juni

Tivedspojkarna spelar på midsommarafton i Finnerödja


  • Den finska vita rosen blommade rikligt
  • FotbollsEM
  • Besök hos Ryttmästaren i Simsjön, oförglömligt
  • Återträff i Sala och Ransta, vännerna tillsammans igen några perfekta sommardagar

Läst: Kollektivt självmord (Paasilinna) och Det andra ansiktet (Jungstedt)

Juli

Vi tre systrar och våra familjer på uteservering i Nora

  • Portugal vann fotbollsVM
  • Nostalgitripp i Karlskoga med U och A
  • Blåbärsplock - det var gott om dem i år
  • Släktträff i Nora, passade på att fira en tjugoåring
  • Hus och bod målades i rött
  • Badade vid Fyrnäset den 25 juli

Läst: Kvinnan på tåget (Hawkins), Bricken på Svartvik, Sågspån och eld och Amerikauret (Olsson)

Augusti

Vinbär i trädgården

  • OS i Rio
  • Kräftskiva med quiz hos oss
  • Opera på Skäret "Den flygande holländaren"
  • Äppenmostillverkning
  • + 30 grader den 26 augusti
  • Buskspel i Sannerud

Läst: Halta Hönans Hotell (Lärn), Sommar på Strandpromenaden (Colgan) och Glödens färger (Olsson)

September

På en bakgata i Collioure


  • Kolbullar och dragspel i Flugebyn
  • Bakluckeloppis i Hova
  • Promenader med Lilla Lila och Em i Stadsparken och vid Oset
  • Tur till Körsbärsdalen med besök i Villefranche, Collioure och Perpignan (och dopp i havet)
  • Lokaltåg till Lidköping med T-S

Läst: Älskaren från huvudkontoret (Grebe) och Mrs Sinclaries resväska (Walters)

Oktober

Kyrkogården vid Vackra Vägen

  • Sjöng med jättekör och Shirley Clamp
  • Tårtkalas för Världens Barn
  • Surströmming
  • Bilen gick inte igenom besiktningen
  • Inbrott på Kupan

Läst: Toscana tur och retur (Hellberg)

November

Fint besök

  • Snö den 2 november
  • Åkte till Göteborg några dagar och hälsade på syster och vänner
  • Jättemåne
  • Hosta
  • Huset fick nya element och effektivt ljus
  • Barndomsvännerna på besök, stadsrundturer och showkväll
  • Julmarknadsresa till Köpenhamn och Bremen med T-S

Läst: En linje över Kina (Haraldsson), Väninnorna och jag (Moberg) och Egenmäktigt förfarande (Andersson)

December

Barnbarnsflickorna skapade julglädje

  • Lagade kåldolmar, mycket pyssel men det blev gott
  • Snö den 11 december
  • Julgröt och julbord
  • Adventskaffe med Anuskakören och frågesport
  • Lilljul hos oss
  • Bio på juldagen
  • Min Lilla Tant avled

Läst: Léon och Louise (Capus) och Käre ledare (Jang Jin-sung)


Gott Nytt År önskar Maggan

2016-12-26

Ett långt liv är till ända

Inte visste jag att förra inläggets rubrik skulle stämma så precis. Min Lilla Tant har gått ur tiden, en månad innan hon skulle fylla 99 år.

Hon drog sin sista suck på julnatten, berättade sonen och sonhustrun igår.



AnnMarie, för så hette Min Lilla Tant, växte upp på Farmen, ett stort lantbruk utanför Svartå. Hon var enda dottern till Rickard och Anna som jobbade på gården. Trots hon var enda barnet var hon inte ensam. På gården bodde många barn och de hade så roligt, har hon berättat. Fast hennes barnaliv innehöll mycket arbete också. Hon följde med sin mamma till tvättstugan vid ån och hjälpte henne med byket, hon hämtade mat från jordkällaren, hon hjälpte till att plocka potatis. Vid 12 års ålder tjänade hon sin första lön som hushållerska åt en lagårdskarl. Värst var det att skura trägolvet när han gått in med stövlarna på.


Det var lång väg att gå, vare sig det var till mormor i hennes lilla stuga eller till skolan som låg uppför en brant backe en bra bit bort. AnnMarie har berättat om den stränge läraren och om de våta kläderna som fick torka vid kaminen medan barnen tragglade med läseboken.

När hon blev äldre var det trevligaste ungdomarna visste att samlas på läktaren på missionshuset och äta katrinplommonkaka med vispgrädde när det var möte. Det var roligt att se Svartå Missionshus på TV häromsistens då Christoffer Reagan gjorde reportage där.


AnnMarie jobbade som hembiträde, servitris på restaurangen i Saltsjöbaden och som fabriksarbeterska på Bofors. Men så mötte hon den stilige, svarthårige Oskar, min pappas kusin, och det blev bröllop och familjeliv.

Ja, AnnMarie har berättat så många minnen för mig att det skulle kunna bli en bok, Och jag har varit idel öra. Det har varit så roligt för mig att få ta del av hennes berättelser. Vi fann varandra, trots den stora åldersskillnaden, och vi fick många stunder av skratt och samförstånd. Min egen mamma gick bort alldeles för tidigt, så kontakten med AnnMarie har betytt något speciellt för mig genom åren.



De sista åren har hon bott tryggt och lugnt på avdelningen Körsbärsdalen. Hennes "flickor" har skött om henne på allra bästa sätt. Några av dem gav hon smeknamn, som Steppalätt och Morsan. För humor hade hon.


AnnMarie fick ett mycket långt liv och hon förundrades ofta över att hon fått uppleva så mycket. Jag är tacksam över att jag fått vara hennes vän och förtrogna. Det känns mycket tomt nu, när hon inte finns längre. Men i mitt minne lever hon kvar.

2016-12-24

Släkten följa släktens gång


Julen är över. Barn och barnbarn har lämnat byggnaden. Underbart är kort (eller bilder som man kan minnas till).

Lilla Hjärtat och hennes far kom i torsdags. Nu har jag överfört traditionen från mormor och mamma med att sjunga Nu sjunga Guds änglar i himmelens höjd på julmorgonen och gå runt med ett tänt ljus. Men innan dess tomtade vi för tant Ve, den allra barnkäraste man kan tänka sig. Lilla Hjärtat ritade en fin teckning till henne som genast hamnade på tant Ve:s kylskåpsdörr.


Ovan några bilder från Lilla Hjärtats jul hos farmor och farfar. Nu firar hon resten av julen hos mormor och morfar.

När det gäller vårt andra barnbarn, Lilla Lila, så är detta hennes första jul. Hon gjorde stora ögon åt allt runt omkring. Själva julklappspappret var kanske mer spännande än innehållet. Rolig var också hennes kusin, tyckte Lilla Lila som sken upp varje gång kusinen var i närheten.


Nu firar även Lilla Lila resten av julen hos sin mormor och morfar.


Här är min första jul med farmor Agnes och pappa Olle på Skogsvägen i Västerås. Jag ser också förundrad ut.

Tidigt imorgon bitti är det jag som ger mig av till Ramundeboda kyrka för att sjunga med kören i julottan. Nu tändas tusen juleljus.

God Jul!

2016-12-21

Uppdatering


Jag kan ge ett lugnande besked till sönerna. Julbaket blev lyckat. Julen blir god.

Maken har trillat köttbullar och gjort ett speciellt lass till Lilla Hjärtat som inte vill ha lök i. Jag har avsmakat och båda sorterna smakar himmelskt.

Ljuset återvänder


Nu är det som allra mörkast. Värre kan det inte bli. Det känns trösterikt att veta att nu vänder det mot ljuset igen.


För några dagar sedan lyste snön upp nejden, men nu är det brunt och grått igen.


Utsikt från sovrumsfönstret.

I år blir det tre julbord för min del. Två är avverkade redan och tredje blir vårt eget hemma i köket. Det brukar kännas som det bästa, även om Ethels och Ghunchas julbord verkligen inte gick av för hackor. Ethels julmat åt jag med mina kära exkollegor, femtio glada pensionärer från företaget jag jobbat på i 33 år. Några av dem var alldeles nyutskrivna. Ghunchas kokkonster njöt jag av tillsammans med mina nuvarande "jobbarkompisar", gänget från Hembygdsföreningen.


Idag ska jag baka julbröden, utan vilka det icke bliver någon jul (enligt mina söner). Receptet har jag lämnat i denna länk.

Vi hörs!

2016-12-19

Detta har hänt


Varför skriver människan ingenting? Nu har det gått en hel vecka sedan det stod något i denna blogg!!

Okey, okey! Några rader då, i all hast:

Detta har hänt:

Födelsedagskalas:
När jag skulle gå hem från kalaset stod inte mina skor kvar i hallen. Kvar stod ett par snarlika, men i en storlek mindre. Men jag trängde in mina fötter i dessa och sprang ikapp mina egna skor.

Julgröt på Kupan:
Redan utanför på gatan hörde jag surret, så som av ljudet från hundratals belåtna bin. Men det var volontärerna för secondhandbutiken som rustade för årets julgröt och terminsavslutning.

Seniorernas julfest:
Huvudattraktionen, countrytrubaduren från Västkusten, insjuknade endast några dagar innan julfesten. Omusikaliska Harry från Tiveden trädde in som ersättare. Drog snuskiga historier istället.

Hembygdsföreningens adventsfika:
Förutom julsånger från ortens eminenta damkör höll vi gissningstävlan. Det gällde att placera ut detaljer på kartan. Var står till exempel denne lille illbatting?

Ingen visste. Vet du?

Over and out!

2016-12-12

Nyanser


Dagen idag blev en stark kontrast mot gårdagens mörker och dis. Sol och snö. Jag var tvungen att fota om månadsbilden:

Söndag den 11 december, nollgradigt disigt
Måndag den 12 december, minus 4 gr











Efter ett styrelsemöte på eftermiddagen klev jag ut på gatan och himlen brann! Den var alldeles randig i guld, rosa och rött. På hemvägen var jag tvungen att stanna och fota blänket i ån.


Här är några bilder från de unga föräldrarnas hem, där vi passade Lilla Lila en stund på lördagskvällen. Det turkosa väggskåpet symboliserar början av deras liv tillsammans. Skåpet är Ems och den kinesiska servisen som står på hyllorna är Pes och hjärtat som hänger på handtaget är deras. Så var det lite när Maken och jag träffades också. Efter några månaders sällskap var det dags för jul. Vi gav varandra fat och glas som matchade. Han fick Ittala-glas av mig och jag fick Arabia porslin av honom. Ett frieri så gott som något.

Ha det!

2016-12-10

Anna, den benådade


"En annan" heter också Anna, nämligen Anna Margareta Cecilia. Anna efter mormor och Cecilia efter farmor. Och igår var det Anna-dagen, den dag man ska lägga lutfisken i blöt.

Men istället för att luta fisken bjöd Maken på namnsdagslunch i A-sund i nybyggda Sjöängsskolan alldeles vid strandpromenaden. Smart nog har man kombinerat skolbespisningen med en restaurang för allmänheten. Dessutom har det blivit ett ljust och luftigt bibliotek, mycket lyckat.

Vi passade på att julklappshandla i affärerna kring det fina lilla torget, innan vi vände kosan hemåt igen. Solen var redan på väg ner bakom skogsranden. En tunn isskorpa hade bildats inne i sjövikarna.

På kvällen blev det tårtkalas och firande av en söt och älsklig tjugoåring. Hon fick många hjärtan av olika slag, av mig ett att hänga om halsen.

Idag har jag stått på en liten julmarknad och sålt "hemstöpta" ljus och Fair Trade-varor. Mina bordsgrannar var tomtegummorna ovan. Hon till höger är Rosa, alias Britt-Marie, som är upphovskvinnan till Tanterna på Villagatan.

Snart ska vi åka till La Stada och vakta bäbis! Det ska bli kul!

2016-12-03

På vift


Nu eller aldrig tänkte jag. Nu ska det äntligen bli av att åka på julmarknadsresa till Tyskland. Och kompisen T-S sa sig vara villig att följa med. Så vi bokade resan i god tid och snart nog var det dags att packa väskan.

Klockan fyra i tisdagsmorse var det dags att kliva upp ur sänghalmen. Maken skjutsade oss några mil till platsen där vi blev upplockade som de sista resenärerna på bussresan. När morgonrodnaden färgade himlen röd, susade vi fram längs Vätterns strand. Solen skickade solkatter från fönster på andra sidan sjön.

I Köpenhamn tog vi in på ett hotell mitt i smeten. Vi fick passa oss noga när vi klev av bussen, för horder med cyklister kom farande som självmordspiloter. De väjde inte för något. Snart nog var vi på språng och tog oss till vackra Tivoli som glittrade och sprakade som ett smyckeskrin. Alla åkattraktioner var igång, så det skreks och tjoades från bergbanan, slänggungorna och Uppskjutet. Vi hälsade på i de små bodarna och i en träffade vi en trevlig norrlänning som sålde fingerdockor. När det blev för kallt drack vi glögg och glögglögg (= något starkare än saft). Middagen på hotellet smakade kalasgott.


Nästa dag susade vi ner genom Danmark, förbi alla vindkraftverk och bokskogar. Färjan tog oss till Puttgarden och sedan var det raka spåret till Bremen. Det regnade lite smått på färden, men väl framme slutade det droppa så lägligt. Fast det droppade ändå! När T-S skulle använda tvätthandfatet, så sprutade det vatten ut på golvet över hennes strumpfötter. Jag slog numret till receptionen, men i samma stund knackade det på dörren och där stod en liten vaktmästare med verktygslåda i handen. Instant help!! Fast han hade kommit i ett annat ärende, ett gångjärn hade halkat ur sitt läge. Nu fick han rörmoka också.

I Bremen brer julmarknaden ut sig över hela gamla stan. Bodarna står skuldra vid skuldra och säljer godis, pynt och korv. Vi köpte äkta Bremen-konfekt istället i en butik som låg i en mycket vacker gränd inramad av tegelhus och konstverk. Gränden heter Böttcherstrasse och byggdes mellan 1922 till 1931.


Vi gick tillbaka nästa dag, då vi kunde njuta av husen och atmosfären i dagsljus. Vid det gamla torget stod den berömda statyn Musikanterna, inspirerade av Bröderna Grimms saga. T-S gned åsnans ben och önskade sig något. Vi får hoppas att det slår in, det skulle det göra enligt uppgift. Skulle ni till äventyrs åka till Bremen någon gång, vill jag rekommendera området Schnoor. Låga korsvirkeshus, trevliga butiker och små krogar fanns det där. Vi åt lunch på en riktigt gammal krog som serverade en god schnitzel och ett gott ljus öl från trakten.


Efter ett besök på en jättelik galleria vid Lübeck, där vi laddade kundvagnen med godis i både flytande och fast form, var det dags för resans sista kväll. Det blev buffémiddag med resesällskapet på hotellet. Middagen bjöd på vissa överraskningar: lever i salladen och såsen var egentligen soppa. Personalen tyckte nog att vi blandade på ett barbariskt vis.

Morgonen därpå åkte vi norrut i morgonsolen och jag fick göra premiärturen över bron mellan Köpenhamn och Malmö. Häftig upplevelse i strålande sol.


Nu är jag hemma hos Maken igen, som pyntat schersminbusken med ljus. Snön ligger vit och mjuk över nejden. Det är allt skönt att komma hem igen, trots att man har haft en trevlig resa.

Nu vet ni nästan allt! Ha det gott!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...