Stilla veckan med både tran- och svanspan

Stilla veckan heter de här dagarna före påsk - men så värst stilla har de väl inte varit för oss. 

Igår på Långfredagen packade vi ryggan med kaffe och bullar igen och gav oss ut för att speja efter våren. Vi gjorde en anhalt vid Snavlunda Äng för att fika och kika. Kikarsiktet gav inget, men däremot upptäckte jag till min stora glädje de första blåsipporna högt uppe i ekbacken. I fjolårslöven prasslade en orange liten gynnare, Eldlusen. Den såg ut som en afrikansk dansmask. (Se den mittersta bilden ovan.) Jag var tvungen att leta upp namnet på den när jag kom hem och fick lära mig att det var en skinnbagge som gillade frön och som var vanlig tidigt på våren.

På Skärtorsdagen var det samkväm i Åboholm. Vi var en hel hoper (över 100 stycken) som trängdes vid långborden. Vi fick höra ett stycke Tivedshistoria och sedan se en fin film om tjäderspel. Förutom tjädertupparnas sisningar, kluckanden och knäppanden hördes inte ett knäpp från publiken. Men vid kaffet och påsksmörgåsen var ljudnivån hög. Roligt att träffa bekanta och prata en stund.

Under Dymmelonsdagen var det dags för ett återbesök på USÖ för Maken och på hemvägen tog vi svängen förbi svansjön Tysslingen. Denna dag besökte 2500 sångsvanar gärdena runt Rånnesta gård. 

På den Vita tisdagen åkte vännen Ve och jag till Askersund. Vi köpte ägg på Stjärnsund och penséer hos Kalles. 

Den Blå måndagen var solig och skön. Efter volontärernas möte på Kupan träffade jag kompisen T-S över lunch. 

Palmsöndagens mässa i Ramundeboda bjöd på vacker sång och pianospel av paret Helena och Göran. De inledde med "What a wonderful world", så fint. För övrigt kan nämnas att vi hade tre Palmkvistar i bänkarna och att grannen Anders hade bakat en hög och gyllengul sockerkaka till kyrkkaffet.

På eftermiddagen gjorde Maken och jag en utflykt till Unden och fick se en stor flock tranor sväva på uppvindarna över sjön. 

Ha en fortsatt fin påskhelg!

Glad Påsk 💙💜💚