God morgon!
Så var det sista dagen i augusti 2025 och det känns som om sommaren är över för denna gången. Druvorna mognar i stora klasar på den jättelika vinrankan på husets södersida. Snart är det dags att skörda. Hoppas att fåglarna inte har ätit upp alla. Varje gång jag närmar mig baksidan på huset så flyger det ut en panikslagen tjuvätare ur bladverket.
Igår var det dags för den traditionsenliga Sannerudsmarken, en gemytlig och fin träffpunkt i hjärtat av Tiveden. Längs bygatan radar knallar och konsthantverkare upp sig och mängder av besökare strosar förbi. I flera år stod min vän B-M och jag här som Rosa och Viola och sålde tavlor, vykort och böcker om Tanterna på Villagatan. Men inte i år.
 |
Rosa och Viola som knallar 2017 |
I år spelade Tivedspôjkera i en välfylld kyrka. Det lät så bra. På min promenad längs bygatan täffade jag gamla grannar, f.d. arbetskamrater, vänner och bekanta och fick många trevliga pratstunder. Det är kanske det som är det allra bästa med Marken.
Röda stugor tåga vi förbi, sjöng pappa Olle när vi var på utflykt. Men jag tågade inte förbi utan tog upp mobilen och fotade det vackraste huset längs gatan. -
Jaså, du fotar mitt hus? hörde jag en glad röst säga vid sidan av mig. Det var husets ägarinna som berättade om det och som gärna ställde upp som fotomodell på förstukvisten.
 |
Foto: Göran Palmqvist |
Under veckan har jag frågesportat flitigt. I tisdags i Uppsala, som jag skrivit om i det förra inlägget, och sedan i torsdags i Hallsberg, där det var SPFs Hjärnkoll. Fjorton lag tävlade och försökte svara rätt på Nils Dåverhögs svåra frågor. Lag Hallsberg 1 gick segrande ur striden (som vanligt), men vi Laxå Ladies hade i alla fall fjärde bästa poängen, delat med några till. Jag grämer mig fortfarande att jag skrev ett E för mycket i svaret på grundämnet Yttrium, som min lagkamrat kunde. Men jag fick äntligen utdelning av mitt pluggande av landskapsväxter. Fjällsippa heter Lapplands blomma!
Så har jag fått hem bloggböckerna för förra året, 2024. Jag försökte beställa dem redan i januari, men lyckades aldrig slutföra beställningen. Men i sommar fick jag hjälp av Pe att lösa problemet. Så nu är de här, som ytterligare ett familjealbum i bokhyllan. På framsidesbilden vilar vi middag, Lilla V och farmor.
Ha det nu så gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar