Idag för 102 år sedan

Idag, den 16 december, för 102 år sedan föddes den här kvinnan. På bilden så strålande glad framför ett bord fyllt med lysningspresenter. Hon skulle snart gifta sig med mannen hon träffat på en promenad med Skid- och Friluftsfrämjandet. 
 

De gifte sig i Ängsö kyrka utanför Västerås. Med på bilden är deras syskon och lille syskonbarnet Sverre. Kronan hamnade lite på sned och det kom både sol och regn i den, berättade mamma Barbro. För det var hon som blev min mamma, vilken tur jag hade!!

Här sitter hon och jag och en för mig okänd kvinna utanför restaurangen uppe på Vattentornet i Västerås. Två tanter i hatt och handväska spejar ut genom fönstret mot fotografen/pappa. Bilden andas 50-tal och sol och sommar. En favoritbild!

Tack mamma. Jag tänder ett ljus för dig ikväll!

Förnöjelser och förtretligheter i Lucia-tid

 God förmiddag!

En liten hälsning så här i Lucia-tid. Idag är det den Tredje Advent och jag har suttit en stund vid köksbordet och druckit kaffe i stearinljusens sken. Snart ska Maken och jag ge oss iväg på en liten inköpsrunda. Men först några rader om veckan som gått.

På måndagsförmiddagen åts den traditionella julgröten på Kupan. Vi var hela 28 Röda Kors-volontärer som samlades runt bordet. God gröt och glad stämning.

I torsdags var det julfest för ESAB-seniorer. Tyvärr fick jag många återbud från sjuka medlemmar. Många ligger hemma med feber, hosta och snuva. Men de som kom var desto piggare. Tipspromenaden var svår. Här fick man använda de små grå (utan inblandning av AI) och passa på att mingla. Skönt att röra på sig lite efter den goda maten. 

En annan förnöjelse i veckan var det trivsamma Lucia-kaffet hos E-M. Elden knastrade i den öppna spisen medan det skymde utanför fönstren.

Förtretligheter då? Jo men naturligtvis finns det sådana också. 

Min julhälsning till Blomsterkullen blev länsad på vägen. Endast postpåsen kom fram, frankerad med sex frimärken.

Ugnens övervärme fungerar inte. Kakor och bröd jag bakar blir bleka upptill och brända nertill. Hur ska det gå med glaceringen av julskinkan?

Min lilla bil startar inte. Fel på startmotorn tror mina hjälpsamma grannar.

Men det är ju i-landsproblem, bara. Foten i kläm? Jajamän!

Det skymmer tidigt. 

Ha det gott!

Maggan

Adventstid med drag

 God morgon!

Vi har just firat Andra Advent och tänt två ljus i adventsstaken. Julförberedelserna har börjat lite smått. Vörtbröden jag bakat sedan 70-talet är klara och ligger i frysen. Jag har börjat skriva julhälsningar, fönstren är tvättade och julgardinerna är upphängda. Fåglarna har äntligen fått frön i fågelautomaten. Talgoxarna har länge irriterat hoppat på fönsterblecket. - Tänk lite på oss också!

I onsdags packade vi bilen full med rullator, instrument, förstärkare och basisten i TP. Bilen har just fått en begagnad växellåda inopererad, så nu rullar den fint igen. Eftersom jag är roddare och chaufför så körde jag ner till A-sund, där det blev ett möte med drag i. Tivedspôjkera mötte Askersunds Drag- och Durspelsklubb. 

Igår kväll var jag på traditionell Adventsfika i Tyrolervillan. Hela huset var fyllt med folk, bekanta i varje vrå. Värdparet hade gjort det så mysigt. Och gott!

Allt gott i Adventstid!

Ljuspunkter från veckan som gått

God morgon!

Nu hänger stjärnan från Nås där igen och påminner om att det snart är jul. Den inköptes en solig sommardag när Maken och jag var med på en landskapsresa till Dalarna för många år sedan.

Ljuspunkter under veckan:

Måndag: Hjälp av kompisen AP att få stora bilen till verkstaden

Tisdag: Kafferep hos AÅ som bakat kakor enligt recept ur "Sju sorters kakor" från 1951.

Onsdag: Rolig arbetsdag på Röda Korsets Kupan

Torsdag: Gymmade med seniorer, fått amaryllis från SPF

Fredag: My och Lekebergs Gospelkör höll igång i kyrkan och sedan åt vi Gubbrörans goda julmat

Lördag: Vännerna T och K tittade in på adventsfika. T hade lagat Majongskrinet så fint!

Söndag: Festlig första advent i kyrkan då vi välkomnade Sanna och Karin som kyrkvärdar.

Nu har vi precis gått in i en ny vecka och en ny månad. Maken mår mycket bättre nu efter sin pärs. Skönt att doktorn kunde hitta och lindra det onda. 

Ha det nu så gott!

Fotnot:

Bild från i förrgår. Aj, aj

Rapport från ankdammen

God morgon!

En liten rapport från ankdammen.

Sist jag skrev var Maken och jag på väg till sjukhuset på avtalad tid. Vi fick åka sjuktransport i lugn takt bakom en timmerbil. Den första snön hade fallit under natten och jag var mycket tacksam över att inte behöva köra själv.

Doktorn konstaterade att Maken hade ett exceptionellt lågt blodvärde och misstänkte läckage någonstans. Så Maken blev kvar för vidare undersökning. Det visade sig att han hade ett fult sår på tolvfingertarmen.

Nu är han hemma igen och ska med medikamenternas hjälp bli starkare igen.

Vår hembygdsförening har fyllt 70 år och det firades på Laxå Herrgård med ett femtiotal inbjudna gäster. Så festligt ordnat. Ordföranden höll ett anförande om Laxås och föreningens historia, vi åt delikata smårätter från en "tapasbuffé" och underhölls av duon Lotta och Gary, som sjöng jullåtar, både kända och okända. 

Idag är det Domsöndag och mörkt utanför fönstret. Det dröjer ännu innan solen kommer upp och redan tjugo över tre går den ner igen. En månad till bara, så vänder det. Vi får fylla den månaden med ljuspunkter och mysbelysning. 

Håll ut!

 

Mankemang och ljuspunkter

God morgon!

Den här veckan har inneburit både ljus och mörker. 

Tack vare hjälpsamma människor kunde Maken, som hamnat i rullstol, och jag komma till Creedence Tributes konsert i lördags. Biljetterna köpte jag för flera månader sedan som en födelsedagspresent till Maken, och nu kunde jag få sittplatserna bytta till rullstolsplatser. Vi hamnade alldeles vid scenkanten, på en armlängds avstånd från bootsen. - Så här nära publiken brukar vi inte spela, flinade sångaren i bandet.

Oj, vilket ös och vilken spelglädje! 

Mankemang, undrar du? Jo dels har jag blivit tjenis med killen i Bilbesiktningen efter fyra vändor med båda våra bilar, som både besiktigats, justerats på verkstaden och ombesiktigats. Fortfarande väntar stora bilen på byte av växellåda, något som ska ske i grannstaden i nästa vecka.

Vi har varit några vändor till vårdcentralen också för att Maken skulle lämna blodprover inför besöket på medicinmottagningen idag. Vi har försökt ordna transport dit. Under flera timmar skickades vi mellan olika instanser, men blev avvisade överallt. Men när lasarettet fick proverna, blev det bråttom. En sköterska dök upp med en påse järn och två påsar blod, blodvärdet var alldeles för lågt. Och idag blir vi hämtade av sjuktransporten.

Maken känner sig mycket piggare efter påfyllningen. Nu håller vi tummarna att han får den hjälp han behöver för att få krafterna tillbaka.

Orkidéerna i köksfönstren blommar och knoppas. Fina ljuspunkter i höstmörkret.

Havsutsikt

Go´middag!

Det blev en fin utflykt för mig och ett gäng pigga seniorer. I tät dimma gav vi oss iväg på söndagsmorgonen för att på eftermiddagen släppas av framför Oscarsteaterns entré.  

Oj, vilken fin föreställning vi fick vara med om. Musicalen Änglagård är en riktig pärla med bra musik, duktiga sångare (bl a Sanna Nielsen och Tommy Körberg), fina texter, fiffig scenografi. Nu har jag blivit sugen på att leta fram vår gamla DVD-film och se originalet igen.

Mer show skulle det bli. Efter föreställningen klev vi ombord på det nya skeppet Viking Glory. Där väntade dignande buffébord, många rätter med en tydlig finsk touch. Mycket gott! Sedan var det skönt att släppa loss till storbandsjazz och rock.

När morgonen grydde befann vi oss utanför Åbo och kryssade sedan på ett kav lugnt hav mot den åländska skärgården. Min rumskompis och jag tog en frisk promenad på däck.

Under resan snappade jag upp en oförglömlig replik mellan två globetrotter:

- Det är med sengångare som med trattkantareller. Först ser man dem inte alls och sedan ser man massor!!

Det är bara att konstatera. Vi har lite olika referensramar.

Maken har jätteproblem med balansen och yrsel och kunde inte följa med. Hans besvär har tilltagit och igår fick han åka ambulans in till sjukhuset (inte med blåljus), där han fick dropp som skulle stärka honom. Idag har vi tagit oss till vårdcentralen, sista biten skjutsade jag honom med rullstol, för att få våra sprutor mot covid och influensa. Ja, det är inte roligt med krämpor som dyker på oss gamlingar.

Min vänsterfot svullnar och sticker, speciellt på kvällarna. Så här såg den ut igår kväll. Aj, aj!

Kära läsare! Det var inte meningen att ge dig foten! Men däremot önskar jag dig en riktigt fin novemberdag.

Maggan