Allhelgona-helgen 2016 har vi just lämnat bakom oss. För min del bestod den av väldigt mycket körsång. Bodarnekören sjöng på lördagen både i Tived och i Finnerödja och vi bjöd på bland annat Stad i ljus, Halleluja, Minnet är mig nära,,, Det blåste kraftigt när vi avslutade på kyrkbacken med Härlig är jorden. På söndagen var det Laxå-körens tur att sjunga i just Laxå. Mats blåste i flygelhorn och Kalle spelade på piano och kören sjöng i fyra stämmor. Tillsammans blev det en skön harmoni.
Mina tankar har varit hos mina föräldrar mest hela helgen. Jag tände ljus i ljusgloben för dem många mil från kyrkogården där de ligger. Men min kära systerdotter tog sig an graven i Hovdestalund på eget initiativ och såg till att den såg fin ut och att ljus tändes. Så skönt att ha omtänksamma unga vuxna i släkten.
På fredagskvällen träffades ett litet gäng "tjejer", forna arbetskamrater, och hade en skön samvaro med god mat och utbyte av tankar. Vi är på olika ställen i livet, två av oss är inne i jobbkarusellen och två av oss har stigit av men är fullt upptagna ändå. Trots att det ibland går lång tid innan vi träffas, så är det förunderligt lätt att hitta tillbaka till nära samtal.
Sedan helgen har det fallit en hel del snö. Nu ska jag hämta in morgontidningen och undrar just om jag får pulsa fram.
4 kommentarer:
Mycket körsång blev det här med!
Men nu har jag fått ett vick, så jag börjar kobba i morgon. Två dagar i veckan i en månad. Perfekt, tycker jag.
Bloggblad: Sången ädla känslor föder, sägs det ju. Kul med lagom mycket jobb, kan jag tro.
Minnen uppstår och lagras
plockas fram och undan
böljar till och från
I vrån dit gärna vi går
och finner en del i vårt liv
- så spinner minnestråden sin livsväv
för oss som lever
och de som gått
Må väl sjungande dam!
Tove: Tack för härlig dikt! Må väl, du också!
Skicka en kommentar